I en färsk granskningsrapport har landskapsrevisionen gått igenom processerna kring Paf-medlen. Man har tittat på ansökningar, kriterier, fördelning, de ekonomiska effekterna samt riskhantering, budgetering och bokföring.

Medlen fördelas av ett fördelningsråd där de grundande föreningarna är medlemmar och även söker om bidrag. Enligt gällande lagstiftning tillämpas inte gängse jävsbestämmelser på fördelningsrådet. Revisorerna anser att det finns skäl att se över denna reglering och fördelningsrådets roll som helhet.

I granskningen av budgetering och bokföring konstateras i rapporten att Paf-medel på 13,6 miljoner euro åren 2014 och 2015 budgeterades till utvecklings- och sysselsättningsåtgärder. Detta var ett tydligt avsteg från principen om att medlen ska användas för allmännyttiga ändamål.

Pengarna har bland annat finansierat stöd till primärnäringar, it-utveckling, kortruttsutredning och oljeskyddsinvesteringar.

Används som bank

Revisorerna påpekar att bokföringen av Paf-medlen kompliceras av att avkastningen från Paf upptas som finansiell intäkt i budgeten och erläggs delvis i förskott.

Dessutom hanteras betalningar från Paf på landskapets vanliga bankkonton. I bokslutet för 2020 fanns reserverade Paf-medel på 52,7 miljoner euro, men landskapets likvida medel var endast 30 miljoner.

”Detta betyder att åtminstone 32,7 miljoner använts till utgifter vilka inte varit avsedda att finansieras med Paf-medel”, sägs det i rapporten.

Ökad transparens behövs

Beträffande ansökningarna konstaterar revisorerna att blanketten kunde utvecklas. Det förekommer ofullständiga ansökningar och olika tidsgränser för kompletteringar för olika sektorer. I vissa fall har medel beviljats trots att ansökan är ofullständig. Kriteriedokumentet borde därför uppdateras årligen.

Man föreslår också att information om vilka stöd som sökts och erhållits från andra bidragsgivare ska uppges för att öka transparensen om behovet av medel.

Vissa föreningar har flera verksamhetsområden och söker stöd för olika sektorer. För att minska risken för dubbelt bidrag förordas en enhetlig handläggning i dylika fall.

Vill öka kontrollen

I dag görs uppföljning och beviljande vid samma tillfälle, vilket ger hög arbetsbelastning. Revisorerna föreslår att en resultatblankett införs för att visa vad som uppnåtts med stödet. En uppföljningsblankett togs fram 2019 men har ännu inte tagits i bruk.

De rekommenderar också att stickprovsgranskningar görs årligen hos bidragsmottagarna oavsett storlek. Genom att korta maximala projekttiden från fem till tre år skulle risken för fel minska.

Bristfälliga bokslut

I fråga om boksluten påpekas att de har varierande kvalitet och ofta är ofullständiga. För att underlätta handläggningen borde man kräva att de följer gällande lagstiftning.

Man efterlyser även tydligare krav på likviditetsspecifikationerna. Det finns föreningar som har väsentligt mera medel än verksamheten kräver. Revisorerna föreslår också att det införs en tydligare reglering av föreningarnas egenfinansiering och rekommenderar en andel på tio procent.

Ett kriterium för att få Paf-bidrag är att man uppbär årlig medlemsavgift. Det konstateras att endast 60 procent av de granskade föreningarna inom kultur- och ungdomssektorn har medlemsavgifter. I granskningen noteras också att vissa budgetar i kultursektorn är ”överdrivet optimistiska”.

Finansierar 300 jobb

I rapporten analyseras även Paf-medlens ekonomiska betydelse för samhället. Enligt rapporten sysselsätts åtminstone 318 personer på Åland med Paf-bidrag, vilket motsvarar två procent av den arbetsföra vuxna befolkningen. Den sociala sektorn har flest anställda, medan idrottssektorn har störst andel ideellt arbete.

I en del föreningar står personalutgifter för en majoritet av kostnaderna och i vissa fall anser revisorerna att lönerna framstår som höga i jämförelse med likvärdiga föreningar. Man anser därför att det borde införas ett lönetak för Paf-medel och att föreningarna själva får stå för den överskridande delen.

Det förekommer även att föreningar betalar styrelsearvoden, men dessa är inte stödberättigade. Revisorerna anser att det bör säkerställas att Paf-medel inte går till styrelsearvoden eller andra icke-stödberättigade kostnader.