Den 27 april 2023 firar Mariehamns stadsbibliotek 100 år som allmänt bibliotek.

Hundra år som visar att stadsbiblioteket var och är en viktigt spelare för folkbildning, förströelse och mänskors välmående. I början var bibliotekets roll främst att låna ut böcker och det under starkt reglerade former där låntagarnas behov inte styrde servicen. I dag verkar biblioteket på besökarnas villkor och är lika mycket en mötesplats som ett bibliotek. Tillgänglighet är ett nyckelord för servicen.

Mariehamns stadsbibliotek noterar årligen omkring 170.000 besökare och är därmed kanske den mest besökta offentliga inrättningen på Åland. 71 procent av mariehamnarna använde under fjolåret sitt bibliotekskort. Varje mariehamnare besöker biblioteket i snitt 16 gånger per år. Det finns en kraft i och ett behov av biblioteket.

Kulturanalys i Norden jämförde år 2018 de allmänna biblioteken i Norden. Den visade att Åland ligger i topp gällande lån och besök per invånare. Stadsbiblioteket bidrar i allra högsta grad till det resultatet eftersom hälften av alla besök och lån på Åland görs här.

Mariehamns stadsbibliotek tog klivet in i det moderna biblioteksväsendet när det nya bibliotekshuset invigdes i december 1989. Stadsbiblioteket var då först i världen att erbjuda internet till besökarna. Utvecklingen har gått snabbt och funktionerna har förändrats. Biblioteket hade på den här tiden två filialer som också fungerade som skolbibliotek – en i Strandnäs och en i Ytternäs. I dag är filialerna indragna och staden har i stället tre bemannade skolbibliotek – något att vara stolt över då varken skolbibliotek eller bemannade sådana är en självklarhet i våra närregioner.

Det blå kännspaka landmärket har fram tills i dag lockat 7,5 miljoner besökare – ett tydligt kvitto på betydelsen av ändamålsenliga och lättillgängliga utrymmen. Och att det lönar sig att satsa för framtiden när man en gång sätter spaden i marken.

Biblioteket stärker människors kunskap om hur dagens informations- och mediesamhälle fungerar, hur vi kan förhålla oss kritiskt till information och innehåll i olika kanaler samt hur vi själva kan bidra till att skapa och dela information med andra på ett tryggt och säkert sätt. När du kommer till biblioteket kan du alltid få hjälp av en informationsexpert som handleder med ett källkritiskt öga och i att använda digitala verktyg.

Läsvanor och skrivvanor har förändrats i de nya mediemiljöerna samtidigt som deras betydelse som färdigheter har blivit allt viktigare med tanke på framtiden. I dag förväntas vi klara av att hantera olika textgenrer samt att analysera och producera verbalt, visuellt och auditivt material på olika plattformar.

Läskunnigheten gör det möjligt för oss att delta i den digitaliserade vardagen. Men larmrapporter om att läskunnigheten försämras är nästan vardagsmat numera. 28 procent av åttondeklassarna i Finland har svårigheter med att hitta, bedöma och tillägna sig kunskap eller producera innehåll och dela det med andra. 11 procent av finländarna anser att de är svaga läsare.

Det finns många olika anledningar till att besöka biblioteket. Service som anknyter till demokrati och digitalisering får en allt större roll. Olika aktiviteter allt från sagostunder och Barnens söndag till föreläsningar och handledning i digitala verktyg har blivit ett allt viktigare inslag i utbudet.

Biblioteket är neutral plats där alla är välkomna. En av bibliotekets stora fördelar är att det är en garanterat algoritmfri zon där ingen ”loggar” vad du gör, söker eller tittar på. Det förekommer ingen censur. Det är möjligt att få många infallsvinklar på exempelvis samhällsfrågor.

Fakta presenteras på olika sätt för att vara så tillgänglig som möjligt. Mångspråk, digitala medier, storstil, lättläst, talböcker, databaser och stöd i det livslånga lärandet. Även om det digitala är viktigt så har det inte riktigt slagit igenom ännu i bibliotekets utbud, exempelvis föredrar de flesta fortfarande pappersboken framom e-boken.

I ett samhälle där allt fler lever isolerat framför en skärm blir bibliotekets roll som mötesplats allt viktigare. Kombinationen av berättelser tillgängliga för alla, mötesplats och folkbildning är unik och ger biblioteken en nyckelposition i en allt mer digitaliserad värld.

Om biblioteket ska utvecklas och kunna möta tidens krav behövs en tydlig utgångspunkt. Det bibliotekspolitiska program som togs fram för två år sedan definierar bibliotekens roll och uppdrag i dagens samhälle. Tyvärr har förslaget dragits i långbänk och landskapsregeringen förminskar biblioteken till en del av det kulturpolitiska programmet i stället för att ge dem den status de verkligen förtjänar och har i övriga Finland. Det finns en tydlig okunskap om vad ett modernt biblioteksväsende är och vad besökarna efterfrågar.

Får hundraåringen Mariehamns stadsbibliotek önska sig någon födelsedagspresent kan det exempelvis vara följande:

• Bibliotekets kompetens används i samarbeten av olika slag.

• Satsning på biblioteket som verktyg för att öka läslusten.

• Insikt i behovet av medie- och informationskunnighet.

• Ett bibliotekspolitiskt program.

• En uppdaterad bibliotekslagstiftning.

Fredrika Sundberg

Bibliotekschef, Mariehamns stadsbibliotek