Landskapsforstmästare Mikael Sandvik håller i arbetet med att ta fram ett nytt skogsprogram för Åland. Det tidigare gick ut redan 2006, men tiden har inte funnits för landskapsförvaltningen att ta fram ett nytt. Förrän nu.Tillsammans med en arbetsgrupp från elva intressenter, allt från skogsbolag till Ålands natur och miljö, har nu ett dokument arbetats fram och planen är att det ska presenteras för lagtinget i höst.Centralt för programmet är att förbättra lönsamheten inom skogsbruket, men också att skapa motståndskraftiga, friska skogar för både utvinning, miljönytta och som en social plats för ålänningarna att vistas.– Skogen är populär, inte minst i klimatfrågan eftersom den binder kol och koldioxid. I landskapsregeringens hållbarhetsagenda spelar skogen en stor roll, säger Mikael Sandvik.Hur mår den åländska skogen?– Den mår ganska bra. Virkesförrådet har ökat med 60 procent sedan 60-talet, likaså återväxten. Vi har gott om skog på Åland och har varit ganska förskonade från större angrepp av skador och sjukdomar.Mikael Sandvik tar som exempel att de stora stormar som drabbat andra nordiska länder, som stormen Gudrun som ödelade stora arealer i södra Sverige 2005, ofta dragit förbi söder om Åland. Inte heller svamp och skadeinsekter har drabbat de åländska skogarna i någon större omfattning.– Det är inte lika lätt att drabbas när man är en holme i havet, så vårt geografiska läge hjälper till.
Kommande utmaningarEn del i skogsprogrammet är att förbereda skogsägare för kommande utmaningar, som klimatförändringar.– Varmare klimat ger nya angripare, och det är svårt att parera. Då är det viktigt att sköta om skogen så att den är motståndskraftig, säger Mikael Sandvik.Att blanda arterna och inte ha monokulturer på markerna gör att skogen blir mindre sårbar.– Granen är till exempel känslig för stormar, så om det är ett område med bara gran kan allt blåsa omkull. 
Fyra målSkogsprogrammet har fyra målområden för att utveckla ett hållbart skogsbruk både ekologiskt, ekonomiskt och socialt.– Det första är att bli bättre på att hitta nischer för det åländska virket. Det är ofta mer tätvuxet och därmed kraftigare. Vi har också ett större utbud av sommarvuxet virke, säger Mikael Sandvik.Det andra området är att försöka öka byggandet i trä.– Det är på stark frammarsch i både vårt närområde och i Europa. Det är lockande eftersom det ger trevligare hus och är ett effektivt sätt att neutralisera klimatutvecklingen då trät binder in kol.Att bygga i trä ger också en substitutionseffekt när man till exempel använder trä i stället för fossilintensiva material som betong.Det tredje området handlar om ta vara på klenare gallringsvirke för uppvärmning av till exempel fastigheter, men kan också handla om elproduktion genom att man förgasar virket. Däremot tror inte Mikael Sandvik att framställning av biodrivmedel till fordon passar Åland.– Det kräver stora anläggningar. I Finland framställer man mycket, men vi vill inte prioritera energi utom för ”spillet”. Vi vill hellre ha högklassigt virke.  
UpplevelseturismDet fjärde målet handlar om vad skogen kan ge i form av upplevelser.– Skogen är viktig som rekreationsområde och för friluftsliv. I Sverige har det blivit populärt med upplevelseturism i skog och mark, det är ett outvecklat område på Åland, säger Mikael Sandvik.Samtidigt ser han problematiken med att exploatera skogen.– Det är en balansgång. Det finns inte i allemansrätten, så det är markägaren själv som måste skapa något eller skriva avtal med en arrangör. 
Kan inte styraI höst är planen att skogsprogrammet ska vara klart att meddela till lagtinget. Men innan det kan presenteras officiellt ska också landskapsregeringens klimat- och energiprogram vara klart då de två programmen i mångt och mycket tangerar varandra.När sedan det nya skogsprogrammet ligger färdigt hoppas Mikael Sandvik att det blir ett stöd för Ålands alla skogsägare.– Vi kan inte styra vad privata skogsägare gör med sina skogar. Men vi har haft en konstruktiv diskussion i arbetsgruppen där ju också skogsägarrepresentanter deltagit.

Jonas Bladh