Det nu gällande systemet för produktionsstöd för vindkraft på Åland klubbades i form av en landskapslag 2019. Precis som det gamla stödet, men med vissa tekniska skillnader, bygger det nuvarande stödsystemet på elpriset. Om marknadspriset på el är lågt betalas stödpengar ut, stiger elpriset minskas beloppet linjärt, och är det högt utbetalas inget stöd.

Produktionen sammanställs halvårsvis men på grund av det höga elpriset har inget stöd ännu betalats ut via det nya stödsystemet. Senast det gjordes var för det första halvåret 2021 och då var det inom ramen för det gamla stödsystemet som var i kraft åren 2016-2022.

VindAX, som är det enda bolaget som i dag är anslutet till ett stödsystem, inledde sin produktion under rekordåret 2022 och redovisade då en vinst på 2,6 miljoner euro. Sedan dess har elpriset gått ner till mer normala nivåer, och nu kan alltså bolaget komma att lyfta stöd för det andra halvåret 2023, enligt Henrik Juslin som är inspektör vid landskapsregeringen.

Han har ännu inte tagit del av tillräckligt underlag för att säga exakt hur mycket det är fråga om, men säger att det handlar om ett mindre belopp. Han konstaterar samtidigt att volatiliteten på elmarknaden under de senaste åren kastat nytt ljus på stödsystemet.

– När stödsystemet byggdes för ett antal år sedan fanns det inte på kartan att vi skulle se årsmedelpriser på över 120 euro megawattimmen. Hade någon sagt det för fem, sex år sedan hade folk fallit av stolarna.

Hög volatilitet

Henrik Juslin menar att den nya och mer volatila elmarknaden medfört att producenter kan göra stora vinster ett år, medan de nästa år lyfter stöd. I Finland infördes i slutet av 2022 en så kallad vinstskatt på överstora vinster inom elbranschen, men någon sådan blev det inte på Åland.

– Personligen tycker jag att det är helt rimligt att det också finns en baksida om marknadssituationen blir som den blev 2022. Det borde kanske finnas ett system som följer med under lägre tid och som bygger på andra mekanismer.

Han menar att situationen var annorlunda när systemet byggdes och att modellen fungerade bättre under åren med mer jämna elpriser. Samtidigt påpekar han att Åland stod utan stöd under flera år innan det blev klart att vindkraft på Åland inte skulle få ingå i det finländska stödsystemet. Innan det förra stödet kom på plats 2016 var det till och med nära att de krisande åländska vindkraftverken såldes till Litauen.

– Därför etablerades ett eget stödsystem och i samband med det såg vi också en ganska lång period med låga elpriser. Det är det man haft med sig när dagens system togs fram och det visar också på svårigheten i den långsiktiga planeringen av energiproduktion. Men hade systemet byggts i dag hade det antagligen funnits någon form av clearingfunktion som hanterade variation i elpriserna också när de är höga.

I teorin, vid full produktion och vid låga elpriser, är taket för produktionsstödet drygt 1,4 miljoner euro per år.

Råg i ryggen

Camilla Gunell (S) var miljö- och näringsminister när stödprogrammet togs fram 2019 och är nu tillbaka i landskapsregeringen som infrastrukturminister. Hon säger att hon under den förra mandatperioden jobbade väldigt hårt för att få till mer landbaserad vindkraft på Åland.

– Vi försökte i åratal få med Åland i det finländska stödsystemet men sedan fick vi i stället uppfinna ett eget. Det nuvarande stödprogrammet var en förutsättning för att Långnabba skulle byggas ut. Det var såpass stora planer och risker som låg på ritbordet och därför krävdes stödet för att ge råg i ryggen.

– Nu kan man också, med skattebetalarnas intresse i åtanke, konstatera att det också ultimat bara var fråga om råg i ryggen. Landskapet har än så länge inte stöttat projektet finansiellt på något sätt.

Men nu ser det ut att bli så.

– Det är en ny fråga för mig men jag tycker att upplägget så här långt varit en win-win för vindkraftsbolagen och det åländska samhället när det gäller energiförsörjningen.

Anser du att stödet, med tanke på den volatila situationen på elmarknaden, i dag borde ha andra mekanismer?

– Ja, det tycker jag nog men den här lagen är i kraft ännu under ganska många år. Den största nyttan har stödet redan haft genom att projektet kunde förverkligas och bolaget har säkert skulder som behöver betalas av med vinsterna. Men det här är en ny diskussion som vi får återkomma till.