Som Ålandstidningen rapporterade i lördags har landskapsrevisionen granskat processerna kring Paf-medlen och har i sin rapport flera anmärkningar. Finansminister Roger Höglund säger att han delvis håller med om revisorernas synpunkter.

– För några år sedan reviderade man regelverket och vi tittade över det på nytt i fjol, om det är något man borde göra om eller göra på ett annat sätt, säger han.

Revisorerna noterar bland annat att i en del föreningar står personalutgifter för en majoritet av utgifterna och man anser att lönerna i vissa fall framstår som höga i jämförelse med likvärdiga föreningar. Därför anser man att ett lönetak för Paf-medel borde införas.

 – Vi diskuterade maxnivåer på löner och hyreskostnader. Det vi gjorde efter diskussionerna var att uppmana föreningar inom liknande branscher att samarbeta mera, till exempel gällande utbildning och samlokalisering för att minska på kostnaderna.

Gav diskussionerna något mer än den uppmaningen?

– Nej, vi kom inte längre i tanken då. Men på ett övergripande plan skulle jag säga att vi har ett jobb kvar att göra gällande utdelningen av Paf-medel. De senaste åren har vi haft cirka 15 miljoner euro för utdelning till tredje sektorn och vi tror att vi också i framtiden har motsvarande summor.

Saldot växer

Uppmaningar till föreningar lägger förändringsarbetet hos dem, men i revisionsrapporten framkommer att till exempel pengar delas ut till föreningar utan fullständig ansökan och andra liknande synpunkter. Borde inte er kontroll och tillsyn ses över?

– Det jag känner till från mitt område, jag för en tät dialog med tjänstemännen om utdelningsförslagen och -besluten, är att vi har bra koll på det där och det tror jag också de andra avdelningarna har. Men det finns alldeles säkert utrymme för förbättringspotential.

I rapporten skriver man att åtminstone 32,7 miljoner euro år 2020 har använts till utgifter som inte varit avsedda att finansieras med Paf-medel. Vad är din kommentar till det?

– Vi brukar som sagt få 15 miljoner i Paf-medel varje år, om inte allt delas ut kommer överloppssumman in i landskapskassan som en reservering i balansräkningen. Och för varje år byggs reserveringen på, säger Roger Höglund.

Pengarna hamnar i landskapets allmänna kassa.

– Jag ser ingen fara med det. Alla pengar som inte använts syns väldigt tydligt i landskapets räkenskaper, tittar man på bokslutet finns en specifikation för Paf-reserveringen, så man vet hela tiden vad saldot är där. Alternativet skulle vara att man hade Paf-medlen på ett dedikerat bankkonto som byggdes på när pengarna inte delas ut och jag ser ingen nytta med det. Men likviditetsmässigt är det så att landskapet dragit nytta av de här pengarna i sin likviditet.

Som i Finland

Roger Höglund säger att arbetet revisorerna gjort i sin granskning är gediget och bra och att man ska ta till sig av synpunkterna.

– Men det är inget nytt problem, så här har det fungerat hur många år som helst.

Varför har inget gjorts åt det?

– Det vågar jag inte svara på, jag har varit med för kort tid.

Han skulle däremot gärna se en diskussion kring om man ska följa rikets exempel i fördelningen mellan Veikkaus och staten.

– Om jag tolkat det rätt går man in för att pengarna från Veikkaus kommer in i statens räkenskaper som en slags ”dividend”. Man bör kanske se över hela Paf-systemet och se om pengarna ska gå in som en post i landskapets normala verksamhet och ha ett regelverk för hur de ska utdelas.

Även om han gärna skulle se att systemet moderniseras, poängterar han att det är viktigt att pengarna går ut till tredje sektor för att säkra medel för ungdoms-, social- och kulturell verksamhet.

Kan en översyn bli aktuell den här mandatperioden?

– Att ändra tilldelningsmekanismen tror jag kräver sin tid. Då blir tankesättet ganska annorlunda och det behöver nog växa fram i sakta takt.