Önskemålet om att ändra benämningen och höja den diplomatiska graden för den åländska representanten i Bryssel framgår av landskapsregeringens meddelande till lagtinget om de externpolitiska prioriteringarna 2021. Markeringen ses som central för att uppnå en ökad kunskap om Ålands särställning inom EU-institutionerna.
– För att man ska ha tillång till personliga kontakter, när man rör sig i diplomatiska kretsar, behöver motparten uppfatta att man representerar något speciellt. I det här fallet Åland, säger vicelantråd Harry Jansson (C).
Den nuvarande titeln specialsakkunnig säger inte så mycket, säger han. Det behöver vara tydligare att det är fråga om en representant för Åland.
– Det kanske kan verka som hårklyveri. Men det är ofrånkomligt att det är viktigt.
Titlar betyder mer
Anton Nilsson, som innehar jobbet som specialsakkunnig vid representationen i Bryssel, håller med om att en annan benämning kunde underlätta arbetet.
– Generellt sett betyder titlar och diplomatiska grader mycket mer i Bryssel än vad vi är vana vid på Åland. Här spelar de faktiskt roll, säger han.
Färöarna har en modell som kan fungera som inspiration när det gäller den diplomatiska graden, enligt det externpolitiska meddelandet.
Saken måste tas upp med Helsingfors, säger Harry Jansson. Men det första steget är att föra frågan till lagtinget och självstyrelsepolitiska nämnden.
Rapporter på finska
I meddelandet som förs till lagtinget lyfter landskapsregeringen även upp att pandemin har påverkat Ålands möjligheter till aktivt inflytande i den externa politiken.
I Bryssel har nya arbetsmetoder blivit utmanande. Vid de fysiska möten som fortfarande hålls kan till exempel oftast endast en person från varje medlemsstat delta.
– Det är såklart Finlands representant som är där, säger Anton Nilsson.
Man kan visserligen få rapporter från mötena, säger han. Men då är de skrivna på finska. Och när Anton Nilsson skriver egna mötesrapporter lägger han fokus på det som är intressant för Åland. Nu kan fokuset i rapporterna bli ett annat.
– Det är inte heller bara det som sägs på mötena som är viktigt. Allt runt omkring är också viktigt, som det informella korridorsnacket.
Finlands representation har försökt hitta praktiska lösningar, säger han.
– Men eftersom smittan har varit så hög i Belgien är det förståeligt att man inte vill öka antalet deltagare på mötena.
En inloggning
Många möten hålls digitalt, men även där finns problem.
– Generellt sett kan jag delta på rådets möten på alla nivåer. Men på de digitala mötena får man en inloggning per medlemsstat.
Till den mån det varit möjligt har man därför försökt mötas på representationen.
– Man samtidigt är Belgien i lockdown och man ska arbeta på distans så mycket som möjligt. Det har varit knepigt och på lång sikt är det problematiskt för det åländska inflytandet, säger Anton Nilsson.