Lagtinget behandlade ett lagförslag om privat hälso- och sjukvård under onsdagens plenum. Social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson sade att fördelningen av behörigheten varit oklar tills nyligen.

– Behörigheten för hälso- och sjukvård tillkommer Åland med vissa undantag, men vi har kunnat konstatera att den privata hälso- och sjukvården inte nämns i självstyrelselagen.

På begäran gav Ålandsdelegationen ett utlåtande med bedömningen att även den privata hälso- och sjukvården är åländsk behörighet. Hittills har Finland finansierat den åländska tillsynen och man har följt den finländska lagstiftningen.

– Det är bakgrunden till varför vi lägger fram en egen lagstiftning. Vi har haft fokus på patientsäkerheten. Man ska känna sig säker på att allt är gjort ”by the book” när man går till en privat serviceproducent. Det ska inte vara skillnad på privata och offentliga, sade Annette Holmberg-Jansson.

Mer ansvar för ÅMHM

Lagstiftningen följer Finlands lag, men med moderniseringar och tillägg. Lagen innebär att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) får ansvar för tillstånd och tillsyn. Tidigare har Finland ersatt landskapsregeringen med 33.000 euro för att sköta uppgiften på Åland, men i och med att det nu stiftas en egen lag, ska Åland finansiera det själv.

Lagförslaget innebär att tjänsteproducenter och självständiga yrkesutövare behöver tillstånd från ÅMHM för att bedriva verksamhet. Det innebär också krav på egenkontrollplaner.

– Men man behöver inte längre lämna in verksamhetsberättelser varje år, säger Annette Holmberg-Jansson.

Enligt förslaget ska det skapas ett register över utövarna för att stärka kraven på tillförlitlighet. Där ska framgå om man är dömd för ett brott som visar att man är olämplig för att bedriva verksamheten. Det skiljer sig från den finländska lagstiftningen.

– Vi vill öppna för att man ska kunna dra in, begränsa eller att inte bevilja tillstånd även om brottet är begånget i ett annat land.

Lagförslaget innebär ökade kostnader för yrkesutövarna i och med att de behöver betala för sitt tillstånd.

– I dagsläget har man gjort en anmälan och vi har inte kunnat säga nej. Det är konstigt att när det handlar om folks hälsa behövs inte tillstånd, men om man säljer glass måste man betala för ett tillstånd.

Lex Maria

Två viktiga tillägg, enligt Annette Holmberg-Jansson, är att man även föreslår tillägg enligt svenska Lex Maria och lagen om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område, även kallad kvacksalverilagen. Lex Maria innebär att vårdproducenterna har skyldighet att själva anmäla felbehandlingar.

Kvacksalverilagen innebär att den som inte har ett legitimerat yrke inte får behandla exempelvis cancer, diabetes eller undersöka och behandla barn under åtta år.

Alfons Röblom (HI) vill att man i utskottsbehandlingen ska se på hur patienternas integritet skyddas under de inspektioner som föreslås ske under ÅMHM:s övervakning.

– Är det glasklart vad som gäller när externa experter kommer i kontakt med patienternas handlingar?

Även andra farhågor ventilerades i lagtinget och skickades vidare till utskottet.

Jessy Eckerman (S) frågade varför man inte förslår att egenkontrollplanerna ska vara offentligt framlagda på samma sätt som för privata och offentliga socialvårdsaktörer. Hon ville också veta om brottsregister från andra länder.

– Hur ska man kontrollera dem när inte finns gemensamt register? Vems ansvar är det att kontrollera och hur ska det skötas?

– Den som ska bevilja tillstånd ska kontrollera, sade Annette Holmberg-Jansson.

Anders Ekström (Lib) tog fasta på att det innebär en ökad arbetsbelastning för ÅMHM och frågade efter ekonomiska konsekvenser. Även John Holmberg (Lib) och Camilla Gunell (S) tog upp frågan om hur lagförslaget kan leda till ökade kostnader för landskapet.

Annette Holmberg-Jansson svarade att resursfördelningen inte är klar.

Digitaliseringen

Annette Holmberg-Jansson sade att det även föreslås ett register för alla privata aktörer. I dagsläget finns de i ett exceldokument vid landskapsregeringen sjukvårdsbyrå.

– Eget register blir dyrt, vi behöver göra vårt yttersta för att försöka komma med i externa register, sade John Holmberg.

– Det är nedslående att läsa att register ska skötas med excelblad. Det innebär manuellt arbete, tar tid och energi och riskerar att blir fel. Ju snabbare vi får bort den manuella hanteringen, desto bättre, sade Alfons Röblom.

Annette Holmberg-Jansson sade att förutsättningarna att koppla upp sig till nationella register inte ökar med egen lagstiftning.

– Men det är inte så komplicerade register så jag är övertygad om att ÅMHM klarar det.

Ärendet ska behandlas av social- och miljöutskottet.