De flesta kommuner och några organisationer har inom remisstiden lämnat utlåtanden till landskapsregeringen (LR) över förslaget om kommunal avfallshantering. Några är positivt inställda till de nya reglerna, medan många kommuner är mycket kritiska. Både större och mindre kommuner vill fortsätta med sina blandade system som ger invånarna valfrihet. Från fyra kommuner saknas utlåtanden.

Brändö kommun är i grunden positiv till reformen och ser det som viktigt att få ha kvar systemet med återvinningsstationer i varje by. Däremot anser man att det ska finnas möjlighet för kommunen att göra undantag för större byggnader och anläggningar i ett område med återvinningsstation. Kommunstyrelsen påpekar även att den föreslagna rapporteringen innebär en merkostnad.

Också Föglö vill att möjligheten till blandsystem kvarstår, eftersom nuvarande system fungerar bra. Antalet fritidsboende är större än de fastboende under stora delar av året, vilket motiverar ett blandsystem i hela kommunen. Ytterligare motsätter man sig att träavfall ska tas emot vid återvinningsstationerna, eftersom trä är ett vitt begrepp och riskerar skapa oreda.

”Medför ingen nytta”

Kommunstyrelsen i Kumlinge anser att förslaget skapar onödiga problem. En indelning motverkar individuella lösningar, medan möjligheten till fritt val att ha återvinningsstationer är en förbättring jämfört med tidigare förslag.

Eckerö kommun framhåller att man i dag har ett mycket väl fungerande och sedan länge etablerat system med återvinningsstationer. Med en gles och utbredd bosättning anser man det mera ekonomiskt och mindre miljöbelastande att avfallet hämtas från dessa stationer än vid varje fastighet. Kommunen pekar även på att avfallet består av fler än fyra fraktioner och undrar hur de övriga ska samlas in.

Vårdö kommunstyrelse har lämnat ett mycket negativt utlåtande, där man säger att reformen inte leder till någon uppenbar varken miljömässig eller samhälls- eller privatekonomisk nytta i en kommun av Vårdös typ och karaktär.

– Lagförslagets upplägg leder till en fullständigt orimlig och oönskad börda för kommunen att administrera och kontrollera att och hur avfallshanteringen efterlevs, sägs det i remissvaret.

Efterlyser producentansvar

En rad kommuner påtalar att frågan om producentansvar fortfarande är olöst. Eckerö och Saltvik ifrågasätter att lagstiftaren påför kommunerna ansvar för producentansvarsavfall.

Jomala konstaterar att LR fortfarande inte har agerat i fråga om kostnadstäckning, medan Finström påpekar att kommunerna lägger stora resurser på den grundläggande sorteringen. Vårdö skriver att juridiska och ekonomiska förutsättningar saknas för åländska kommuner att alls delta i insamling av producentansvarspliktigt avfall.

Finströms kommun ser tydliga samordnings- och kvalitetsvinster i att ha en enhetlig statistikföring av avfallsflödena. De styrande i Jomala anser att kommunernas ökade valfrihet är en positiv förändring, men framhåller att en bred insamling av träavfall medför ökade kostnader.

Geta och Lumparland har inga invändningar, medan Lemland välkomnar den ökade friheten att beakta invånarnas önskemål och skapa ändamålsenliga lösningar. Det föreslagna systemet ligger närmare dagens hantering, varför det till övervägande delar ses positivt.

Bara negativa följder

Saltviks kommun anses vara för liten för att ha flera insamlingsområden och man ifrågasätter starkt att lagförslaget begränsar möjligheten till parallella insamlingssystem.

– Lagförslaget innebär också en stark inskränkning för individerna att själva ordna sin sophantering och centraliserar allt beslutsfattande till Mariehamn. Det kommer högst sannolikt att leda till en minskad konkurrens genom att åkerier tvingas lägga ner. Samtidigt innebär det att individernas kostnader ökar till en högre samlad total miljöbelastning, skriver kommunstyrelsen.

Till kritikerna hör också Sunds kommun, som i dag har ett blandat system. Man konstaterar att varje kommun har olika förutsättningar och hävdar att flexibilitet gynnar avfallslagens mål kostnadseffektivt.

– Om Sund tvingas välja endera systemet behöver många fastigheter byta, vilket innebär merkostnader för hushållen samtidigt som kommunens investeringar tillintetgörs, skriver kommunstyrelsen.

Förespråkar enhetlighet

Ålands Natur och Miljö anser att lagförslaget skapar en fortsatt oenhetlig avfallshantering. Föreningen menar att olika system leder till osäkerhet och merarbete för hushållen.

Man betonar vikten av att sorteringen görs enkel för att uppnå rena fraktioner och en cirkulär ekonomi. I motsats till kommunerna hävdar Natur och Miljö att ett enhetligt system gör insamlingen mera kostnadseffektiv.

Emmaus framhåller att insamling av textilavfall ska vara genomförd 2025 och betonar vikten av att skillnad görs på textilier som kan återanvändas och textilavfall.

Åsub påpekar att det bör det finnas krav på hur avfallsmängderna bokförs eller registreras på annat sätt, för att möjliggöra statistikframställning för europeiska och nationella behov. Uppgifter som inte har dokumenteras kan inte i efterhand samlas in för statistiska behov.