Höga effekttoppar i elförbrukningen har tack vare de senaste årens milda vintrar varit ovanliga. Senast det var riktigt kallt var vintern 2018, då uppmätte Kraftnät Åland den högsta effekten någonsin, 76,5 megawatt.

Riktigt lika kallt har det inte varit den här vintern, men 2021 har än så länge till största del kommit med temperaturer under nollstrecket – och förra fredagen, den 15 januari, uppmättes den högsta effekttoppen sedan rekordförbrukningen i februari 2018.

– Det vi ser är förstås att när temperaturen sjunker stiger elförbrukningen naturligt, säger Conny Rosenberg.

Orsaken är i huvudsak att mer energi behövs för att värma upp hus och byggnader. Högst blir topparna på morgonen och på eftermiddagen när folk kommer hemifrån jobbet.

– Toppen uppmättes klockan åtta på morgonen och det är alltså tre år sedan vi uppmätte liknande nivåer.

Egen kapacitet

Effekten mäts genom att addera den el som importeras från Finland och Sverige med den lokala vindkraftproduktionen.

– Den morgonen hade vi lite egen vindproduktion, cirka fem megawatt. Om förutsättningarna är riktigt goda kan dagens vindkraft på Åland ge ungefär 20 megawatt. Det betyder att vi en varm sommarnatt när det blåser i princip kan vara självförsörjande.

Normala vinterdagar ligger förbrukningen nattetid på cirka 35 megawatt och dagtid träffar topparna 55 megawatt.

– Effektoppar på 65 megawatt är inte heller något problem för elnätet. Det finns kapacitet. Men blir topparna högre måste vi lägga till kapacitet från Finlandskabeln eller lokal reservkraft  under de värsta timmarna.

Hade det vart vindstilla i fredags hade man behövt göra det, konstaterar han.

Kostnaderna ökar

Några direkta konsekvenser för elnätet har de något högre topparna alltså inte, däremot konstaterar Conny Rosenberg att kundernas kostnaderna på sikt kan komma att stiga om topparna är höga och kommer ofta.

– Vi har till exempel ett abonnemang mot Sverige och Vattenfall som är dimensionerat på en viss nivå och om vi går över den kostar det mer. Skulle vi bli tvungna att starta egen reservkraft ökar förstås driftskostnaden ytterligare. 

Det beror på att kostnaderna inte ökar direkt i proportion till energiförbrukningen.

– Det är de högsta nivåerna som är dimensionerande för kostnaderna. Om vi till exempel kunde utnyttja den lediga kapacitet som finns på nätterna för att få ner topparna på dagen skulle kostnaderna sjunka.

Några direkta siffror kan han däremot inte ge, och han menar att den ökade förbrukningen kanske inte direkt ses på elräkningen utöver fler taxerade kilowattimmar.

– Det är snarare de fasta kostnaderna som på sikt kan öka om det kostar mera att upprätthålla elnätet.

Även i Finland uppmättes årets högsta nivåer i elförbrukningen den 15 januari.