Studien med namnet ”Tryggheten i att bemötas som människa: Psykiatripatienters upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvård på Åland” presenterades på måndagen. Studien har gjorts av högskolepraktikanten och psykologstuderanden Julia Danielsson på uppdrag av Ålands ombudsmannamyndighet under sommaren.

Psykiatrin och den mentala hälsan i stort är ständigt föremål för diskussion på Åland. I studien har Julia Danielsson tittar närmare på patientperspektivet, vilket i praktiken innebär att hon intervjuat och pratat med patienter om hur de upplever bemötandet inom psykiatrin.

– Psykisk ohälsa påverkar livskvaliteten och den förväntade livslängden och där kan den tillgängliga sjukvården kan ha stor inverkan. Inom sjukvården spelar bemötandet, och särskilt hur patienterna upplever vården, stor roll. Det är det jag försökt utreda närmare, säger Julia Danielsson under onsdagens presentation.

Kvalitativ studie

2021 fanns 1.528 patienter inom ÅHS psykiatri och i studien hördes 18 av dem. Nio intervjuades och nio svarade på frågor om sina upplevelser i en öppen enkät. Det motsvarar 1,2 procent av det totala antalet patienter, men enligt Julia Danielsson har syftet varit att göra en kvalitativ studie med fokus på mera djupgående diskussioner.

I studien har hon sammanfattat slutsatserna i fyra teman. Det första ”Någon måste ta hand om mig nu: Svårigheten i att kämpa för den vård man behöver som psykiskt sjuk” tar upp patienternas sårbara situation och att det är viktigt att så mycket som möjligt av det praktiska gällande vården inte är patientens ansvar.

– Det finns en stor sårbarhet med att vara patient inom psykiatrin och där är kontinuitet och kommunikation väldigt viktigt. Flera framhöll vikten av att bli tagna på allvar och upplever att de själva måste kämpa eller argumentera för att bli det, vilket i sin tur leder till mer oro och ångest.

Positiva upplevelser

Det andra temat handlar om hur de intervjuade personerna valt att lyfta fram och betona många positiva sidor av vården.

– Där har man inte bara sammanfattat det positiva, utan verkligen poängterat och betonat de positiva upplevelser de haft. Nästan som en motvikt mot en upplevd allmänt negativ bild av hur vården kan se ut. Många lyfte också personalen.

Det tredje temat ”Vården har inte tid för mig” sammanfattar de intervjuades frustration över till exempel långa väntetider.

– Men även personal som upplevs stressad. Det handlar överlag om att vården kan kännas otillgänglig. Andra upplevelser som kan lyftas är patienter som känt sig ignorerade eller åsidosatta, bland annat på grund av nya läkare som till exempel inte läst deras journaler och därmed verkat ointresserade. Flera uttryckte också att de tycker att medicinering ofta läggs fram som en första lösning, vilket uppfattats som avvisande och som att psykiatrin inte har tid eller resurser att ta tag i de verkliga problemet.

Medmänsklighet

Det fjärde temat ”Tryggheten i att bemötas som människa” beskriver Julia Danielsson som det bredaste.

– Det kännetecknas av individanpassad medmänsklighet och att det viktigaste är att alla patienter ses som en människa i sitt eget sammanhang.

Sammanfattningsvis konstaterar hon att det i studien framkom både positiva och negativa erfarenheter.

– Men att bli förstådd och tagen på allvar var något de flesta tog upp som det allra viktigaste för ett positivt bemötande.

I rapporten konstaterar Julia Danielsson närmare att ett underliggande antagande genom många av de deltagandes berättelser är att det kan vara svårt och krångligt att få vård genom psykiatrin. Deltagare som fått snabb och effektiv vård betonar dessutom det starkt.

Undersök personalomsättningen

Enligt Julia Danielsson har de deltagande stor respekt för den praktiska verkligheten inom hälso- och sjukvården, men samtidigt lyfts ett antal förbättringsförslag fram: Bland annat att man inom vården bör undersöka varför personalomsättningen upplevs så stor, och att reda ut grundorsakerna och säkerställa personalens trivsel.

Just personalomsättningen, tillsammans med flexibla och individuella lösningar, lyfts i studien fram som konkreta åtgärder för att få till ett bättre och mer respektfullt bemötande.

Önskemål om ett utökat samarbete mellan psykiatrin, den somatiska vården och KST betonas också, såväl som tydligare information om allt från bokningssystem och journaler till medicinering.