På uppdrag av landskapsregeringen har Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) genomfört enkätundersökningen ”Förtroendevalda, jämställdhet och den politiska vardagen på Åland våren 2023”.

Undersökningen tar förutom den politiska vardagen och jämställdhetsfrågor också upp frågor om hot, hat och trakasserier mot politiker under den senaste mandatperioden. 27 av 37 lagtingsledamöter och ministrar samt 209 av 316 kommunpolitiker svarade på enkäten.

I undersökningen svarade över 70 procent av kvinnorna i lagtinget och landskapsregeringen att de ofta har utsatts för direkta hot under den senaste mandatperioden. En majoritet av kvinnorna i lagtinget har även svarat att de ofta får kommentarer om kön och sexualitet.

– Det avspeglar nog tyvärr det politiska klimatet på Åland ganska väl. Jag har varit med när vi haft flera kvinnor på höga politiska poster, och det här är något som förekommer, säger lagtingsledamoten Camilla Gunell (S).

Kränks på sociala medier

Bland männen i lagtinget hade de flesta, över 80 procent, svarat att de sällan får sådana kommentarer.

I undersökningen uppger kvinnorna i lagtinget också att de i betydligt högre grad än männen blivit avbrutna under möten, att någon annan tagit äran för en idé, att privata val och prioriteringar ifrågasätts och att de fått kommentarer om utseende och kläder. En majoritet av kvinnorna i lagtinget uppger också att män relativt sett talar mer vid möten än kvinnor, vilket skiljer sig från männens svar där majoriteten tycker att män och kvinnor talar ungefär lika mycket.

– Under min tid i lagtinget ordnade vi så kallade jämställdhets-frukostar. Jag själv upplevde inte så många könsrelaterade kränkningar, men jag märkte att kvinnor i regel var mer engagerade i arbetet med jämställdhet än män, berättar den före detta lagtingsledamoten Britt Lundberg (C).

Det är inte bara i det verkliga livet som kvinnorna i lagtinget upplever obehag. Utöver hoten och kommentarer om kön och sexualitet så svarar kvinnorna i en mycket större utsträckning än männen att de tar emot negativa kommentarer om bakgrund och övriga kränkningar på sociala medier.

– I och med att mer diskussioner tar plats på sociala medier har det höjts röster från såna som inte gillar att se kvinnor i maktpositioner. Det har ju såklart funnits tidigare men med sociala medier får det större spridning och man märker av det mer själv, säger Camilla Gunell.

Högre krav och mer oro

Enkäten visar också att kvinnor i lagtinget i högre grad än sina manliga kollegor upplever att de krav som ställs på dem som folkvalda är mycket hårda. De känner också en högre oro för att misslyckas och fler kvinnor än män har uppgett att de har svårigheter att förena förtroendeuppdraget med sitt vardagliga familjeliv.

Att kvinnor upplever ett allt giftigare politiskt klimat kan innebära negativa konsekvenser för den det politiska arbetet och demokratin på Åland, skriver Åsub i sin sammanställning. När negativa kommentarer och kränkningar förekommer på nätet och känslan på möten i verkliga livet är att man inte blir hörd är det fler som väljer att inte engagera sig i politiken.

– Jag tror att det finns många som är intresserade av att engagera sig i och debattera politiska frågor. Men det blir mycket färre som vågar och vill ta steget vidare när miljön är så här, säger Camilla Gunell.

– Det är väldigt ledsamt att det är så arbetet upplevs av dagens lagtingsledamöter, säger Britt Lungberg och fortsätter:

– Just där är det så viktigt att alla kan uttala sig och debattera fritt.