Jukka-Pekka Jalkanen har medverkat i en studie om skrubbrar tillsammans med bland annat forskare vid Chalmers tekniska högskola.

Enligt studien släpptes under ett år mer än 200 miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten ut från fartyg som renade sina avgaser med skrubbrar i Östersjön. Studien visade också att skrubbrarnas tvättvatten står för så mycket som nio procent av utsläppen av vissa cancerframkallande och miljöskadliga ämnen som släpps ut i Östersjön. Det handlar bland annat om tungmetaller, polyaromatiska kolväten, sotpartiklar och kväveföreningar. Dessutom är vattnet surt.

Eftersom antalet fartyg med skrubbrar installerade i Östersjön ökade från 180 2018 till nästan 600 2021 har forskare nu slagit larm, samtidigt som nya studier genomförs för att närmare kartlägga de skadliga effekterna.

Jukka-Pekka Jalkanen säger att fartyg som använder sig av skrubbrar med öppet kretslopp kan släppa ut flera hundra liter smutsigt tvättvatten varje sekund.

– Men även fartyg med slutna skrubbersystem läcker ut en del tvättvatten. Skrubbrar renar avgaserna som går ut i luften, men i stället förs skadliga ämnen ner i vattnet. Det är problemet som vi ser, men sedan är förstås frågan hur skadligt det egentligen är.

Testat på djur

I det EU-finansierade projektet Emerge har man tittat närmare på effekten av skrubbervatten på vattenlevande organismer.

– Vi har genomfört ekotoxikologiska tester där olika organismer som musslor och plankton exponerats för skrubbervatten. Testerna har visat att skrubbervattnet är skadligt även vid så låga koncentrationer som 0,0001 procent, säger Jukka-Pekka Jalkanen.

En annan fråga är om utsläppen enbart påverkar lokalt eller över större områden.

– Vi vet inte om det är ett lokalt fenomen eller om ämnena sprider sig över hela havet. Sedan varierar effekterna på djuren beroende på om det är till exempel ägg eller larver.

När det gäller människor finns ännu ingen forskning.

– Men det man kan säga är att människor framför allt påverkas av sådant som kommer ut i luften. Det är det vi andas in. Vattnet kommer vi inte i kontakt med på på samma sätt som djur som lever och andas i vatten.

Mer utmanande

Jukka-Pekka Jalkanen säger också att det är mer utmanande att forska i vattnet. Ämnen som kväve och svavel är inte på samma sätt skadliga i vattnet som de är i luften.

– Det är en massa andra kemikalier och ämnen, men vi vet inte exakt vad som är mest skadligt.

Just därför säger han också att förslagen att reglera utsläpp av vissa restprodukter inte nödvändigtvis träffar rätt.

– Det är det första vi behöver få svar på.

Frågan om ett förbud beskriver han som komplicerad eftersom många fartyg under de senaste åren investerat i skrubbrar.

– Samtidigt kan de större fartygen tjäna in investeringen på bara ett år eftersom högsvavligt bränsle är billigare.

Prisgapet mellan lågsvavligt och högsvavligt bränsle låg i somras på omkring 73 dollar per ton. I fjol var gapet dock betydligt större med ett årsgenomsnitt på över 200 dollar. Räknat med ett snitt på 200 dollar per ton skulle ett rederi som Viking Line, som inte använder skrubbrar och vars fartyg 2022 förbrukade 74.478 ton av lågsvavligt marindieseln, ha kunnat spara in drygt 15 miljoner euro genom att använda skrubbrar och högsvavligt bränsle i fjol.

– Efter ett år tjänar många rederier mycket pengar på att köra med skrubbrar, säger Jukka-Pekka Jalkanen.