Solen står högt på himlen när Ålandstidningen åker ut i Kökars norra skärgård med Johan Malmberg, Patrik Ståhl och Floriaan Eveleens Maarse. Johan Malmberg, från Borgå, är klar med sina magisterstudier i miljö- och marinbiologi och Patrik Ståhl, också från Borgå, är på slutrakan av samma studier. Floriaan Eveleens Maarse från Holland doktorerar i marinbiologi.
Projektet genomförs i samarbete mellan Åbo Akademi, Husö biologiska station och miljöbyrån vid Ålands landskapsregering. Dagens dykningsmål är en liten kobbe norr om Tviggolskär som dykts vid tidigare. Totalt är det 40 dykningsplatser som finns på listan för sommaren.
– Det är platser med bra djup, där vi förhoppningsvis kan hitta en hel del undervattensarter, säger Patrik Ståhl.
Floriaan Eveleens Maarse berättar om den teknik som teamet använt tidigare under sommaren. En goprokamera har placerats i en tub, med en skärm uppe i båten som visar det linsen ser. Kameran och tuben sänks ner till havsbotten, och filmar ett litet sökområde. Materialet analyseras sedan på land.
Den här gången används, förutom dykarundersökning, även en ”remotely operated underwater vehicle” (ROV) – en slags fjärrstyrd undervattenskamera med propellrar – för att söka av bottenvegetationen. Det är första gången teamet använder tekniken ute på fältet, och Floriaan Eveleens Maarse håller koll på apparaten genom skärm och kontroller, samt genom att koppla upp den till ett gps-system. I dag är det blåstångbeståndet, och vilket djup det återfinns på, som efterfrågats att undersökas med just ROV-tekniken.
– Nu för tiden hittar man inte blåstång på så djupa platser. I mina tidigare forskningar har jag bara hittat på fem meters djup, men på 50-talet kunde man hitta på hela elva meters djup, säger Floriaan Eveleens Maarse.
”Som en annan värld”
Väl vid den lilla kobben där undersökningen ska ta plats drar Patrik Ståhl ut en lina cirka 100 meter från kobben för att märka ut transekten, alltså den ”bana” där dykaren – i dag Johan Malmberg – ska dokumentera artobservationer.
Dykningen börjar vid den yttre punkten av transekten och går in mot grundare vatten. Var tionde meter noteras artmängden.
– Jag började dyka förra året under samma projekt fast i Brändö. Nu har jag säkert dykt 10 till 15 gånger här på Kökar på en och en halv månad. Vi brukar dela upp dyken mellan mig och Floriaan, säger Johan Malmberg.
– De grunda dyken kör vi solo, de djupare tillsammans, fyller Floriaan Eveleens Maarse i.
Observationerna skrivs på vattentätt papper. De observationer som dykaren inte kan identifiera tas det prov på. Vissa alger är till exempel svåra att se skillnad på, säger Patrik Ståhl.
– De flesta dyken vi gör tar ungefär en eller en och en halv timme beroende på djup, men vi brukar göra flera dyk per dag också.
En del arbete sker förstås på land, men mycket sparas till efter fältsäsongen. Fokus ligger på arbetet ute på havet, och dykningarna är något som Floriaan Eveleens Maarse har uppskattat mycket.
– Det är alltid som att besöka en annan värld när man går ner under vattenytan.
Hårt arbete
Johan Malmberg kommer upp från sin dyksession efter en dryg halvtimme. Med sig har han några små prover i provrör.
– Det fanns en rätt bra variation av arter. Jag hittade kluster av blåstång utanför transekten, men kanske bara 15 procent på transekten.
De varma somrarna innebär en viss utmaning för dykningen, nämner han, med mycket utrustning och en del väntan.
Växlar ni ofta arbetsuppgifterna mellan er?
– Vi håller oss rätt mycket till våra områden. Floriaan sköter till exempel navigeringen, och jag hjälper till vid dyken, säger Patrik Ståhl.
Den här veckan sker det sista dyket för sommaren. Även grunda vikar ska karteras med flygande drönare innan sommaren är slut.
– Förhoppningsvis ska man med de bilderna kunna få snabba överblickar över vikarna inför framtida arbete, säger Patrik Ståhl.
I ytterskärgården har dyken varit tuffa, men också otroligt fina, tycker Johan Malmberg.
– Östersjön är ju i dåligt skick överlag. Hur den mår varierar så mycket mellan platser att det är svårt att ge en prognos, men det är mindre lösdrivande alger och främmande arter här ute. Vi hoppas att det hålls så.
Hur har upplevelsen av fältsäsongen varit för er?
– Det har varit hårt arbete med mycket dykningar. En del smärre hjärtattacker med navigationen, samt både hett väder och en del vind att parera. Men helt klart en upplevelse, säger Floriaan Eveleens Maarse.