Foto:

Bild

Coronaviruset stoppar feministprisutdelning

Den åländska Feministakademin har valt journalisten och mediaforskaren Anja Hirdman från Stockholm till årets feminist 2020.
– Jätteroligt och bra att man lyfter fram medias roll i genusfrågan, säger hon.
Däremot får Anja Hirdman inte motta sitt pris på internationella kvinnodagen på söndag som planerat. Coronaviruset sätter stopp.

Årets pristagare är Anja Hirdman, professor vid institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet.
Hennes forskning inriktas på det kulturkritiska fältet och berör skilda medietyper som digitala plattformar, television, dagspress, populärpress och reklam.
– Vi har en helt ny situation för alla i samhället, där teknologin och de digitala medierna är tillgängliga dygnet runt. Förr var det tidningar och tv med tydliga gränser. Det är en stor utmaning för forskare att förstå.
Hon menar att det ändå inte är något som man först tänker på när det gäller genusfrågor.
– Vi har ett kunskapsglapp, det gäller att vara uppmärksam på hur det här påverkar oss, även för journalister. Sedan har vi hela tech-industrin, där männen dominerar både i ledningen och bland utvecklarna, och vad det betyder för samhället, säger Anja Hirdman.
Aktuell och skarp
Feministpriset ges till en person som under året eller genom åren gjort en betydande insats för kvinnors rättigheter, feminismens befrämjande och för ett ökat jämställt samhälle.
– Alla ledamöter får komma med förslag och så diskuterar vi oss fram. Nu i år hade vi väl ungefär fem kandidater. Vissa hänger med från år till år och valet hänger ihop med aktualiteter och samhällsdebatten, säger Barbro Sundback, en av initiativtagarna till Feministakademin.
Hon framhåller att Anja Hirdman är skarp i sin analys utan att förlora sig i långa texter.
– Vi tycker att det är viktigt att pristagaren ska komma med ny kunskap på området.
Medias påverkan
I motiveringen sägs att Anja Hirdman ägnat sin forskarkarriär åt frågor som vad maskulinitet och manlighet är, hur den konstrueras i media, i bildspråk och i våra huvuden. Varför både kvinnan och mannen blir allt mer sexualiserade i det offentliga rummet?
– Efter metoo behöver vi bättre verktyg för att förstå kopplingen mellan maskulinitetsnormer, kvinnohat och våld, mellan känslouttryck, autenticitet och medial verklighetsbeskrivning. Anja Hirdman ger oss svar, utan att för ett ögonblick ge avkall på vetenskaplig stringens och klarhet. Hennes forskning ställer frågor som det anstår oss att besvara, säger Feministakademin i sin motivering.
Prisutdelningen var tänkt att äga rum på söndag den 8 mars, men till följd av att Stockholms universitet på grund av Coronaviruset belagt personalen med reserestriktioner, måste den flyttas till en senare tidpunkt.

Jonny Mattsson

Hittat fel i texten? Skriv till oss