Totalt 54 olika aktörer har lämnat in remissvar på propositionsutkastet med förslag till ny självstyrelselag. Det handlar såväl om ministerier och statliga myndigheter som om politiska partier och intresseorganisationer.

Trots att det i Justitieministeriets begäran om utlåtande, som gick ut den 6 juli, tydligt påpekades att alla statliga myndigheter ska ge utlåtande även på svenska, har en stor del av dem, 32 stycken, hittills inte uppfyllt det kravet.

Flera ministerier och en majoritet av ämbetsverken har endast lämnat in svar på finska. Bland dem som från början gett utlåtande på svenska finns Finansministeriet, Kyrkostyrelsen, Lantmäteriverket, Högsta förvaltningsdomstolen och Folkpensionsanstalten.

– Remissinstanserna har påmints om att snarast inlämna översättning till svenska av sina utlåtanden till justitieministeriet och ett sammandrag över remissutlåtandena är under beredning, skriver lagstiftningsrådet Janina Groop-Bondestam i ett mejl till Ålandstidningen.

Hon är föredragande i ärenden som gäller Ålands självstyrelse vid justitieministeriet.

Upp på bordet i januari

Den fortsatta beredningen av propositionsutkastet sker som en tjänstemannaberedning vid justitieministeriet. 

– Intentionen är fortsättningsvis att denna beredning sker i ett nära samarbete med särskilt Ålands landskapsregering och ministerierna, framhåller hon.

Ett förslag till regeringsproposition skulle ursprungligen ha föredragits i regeringen vecka 40, men ska enligt nuvarande beredningstidtabell tas upp den 27 januari 2022.

Före det ska justitieministeriet ytterligare enligt begäran av Rådet för bedömning av lagstiftning vid statsrådets kansli, ge ett utlåtande om propositionen.

Dessutom ska justitiekanslersämbetet göra en förhandsgranskning av propositionsförslaget.

Omfattande kritik

Justitiekansler Tuomas Pöysti har i sitt 24-sidiga utlåtande mycket detaljerat analyserat lagförslagets centrala delar och skräder inte orden utan kallar det halvfärdigt.

– Konsekvenserna för medborgare och företag av de föreslagna ändringarna, i synnerhet vad gäller det som berör grundlagen, har inte övervägts. Det är inte god lagberedning. Förslaget har även allvarliga språkproblem, otydligheter och bristande logik.

Han nämner flera exempel där åtminstone den finska versionen är svårläst, vilket kan förorsaka missförstånd och tolkningssvårigheter.

De områden som berörs är till exempel kommunalförvaltningen, tjänsteåtal mot ledamot i Ålands regering, förhållandet mellan självstyrelselagen och grundlagen samt justitiekanslerns och justitieombudsmannens befogenheter på Åland.

Vill ej se vetorätt

Social- och hälsovårdsministeriet motsätter sig att det skulle krävas en överenskommelse om ersättningen av kostnader för nya uppgifter som med riksdagslag kunde påföras kommunerna enligt riksbehörighet.

– Det vore att ge de åländska kommunerna vetorätt och en starkare ställning än i riket, samtidigt som det skulle begränsa riksdagens lagstiftningsmakt, sägs det i utlåtandet.

Dessutom föreslår man en rad förtydliganden som gäller apoteksväsendet och läkemedel.

Trafik- och kommunikationsministeriet motsätter sig överföring av behörighet över televerksamhet till Åland och vill stryka de punkterna.

Inrikesministeriet anser att det bör övervägas på nytt om lagstiftningsmakt ska kunna överföras i vanlig lagstiftningsordning.

Vapen och säkerhet

Polisstyrelsen anser att överföringen av lagstiftning om skjutvapen och -förnödenheter är ogrundad och oändamålsenlig.

”Ur statssäkerhetssynvinkel behöver riksmyndigheterna känna till antalet vapen på Åland, deras ursprung, innehavare och identitet med beaktande av landskapets demilitariserade ställning. Det skulle vara mycket oroande om hanteringen av vapenfrågor skulle försämra rikspolisens insyn”, skriver man i remissutlåtandet.

Dessutom påpekas att vapenlagstiftningen bygger på EU-regler och en ändring skulle innebära att landskapet behöver inrätta ett egen tillstånds- och övervakningssystem.

Även Inrikesministeriet tar fasta på dessa argument och understryker att man framfört sin syn upprepade gånger i beredningsskedet.

”Många osäkerhetsfaktorer”

I Arbets- och näringsministeriets utlåtande konstateras att förslaget anknyter till många olika ansvarsområden som berör ministeriet. Det anses delvis otydligt samtidigt som vissa verkningar blir öppna. Man är kritisk till att stadgandena om överföring av behörighet ger utrymme för tolkningar, något som skapar osäkerhet och minskar förutsägbarheten. 

Möjligheten att överföra konsumentskyddet till landskapets behörighet anses vara oändamålsenlig, eftersom man skulle ha olika lagstiftning inom landet och nyttan av den samordning som skett på riksnivå skulle gå förlorad. Ministeriet framhåller också att  konsumentrådgivningen som gäller handel mellan EU-länderna har koncentrerats till Konsument- och konkurrensverket.

Utöver det avstyrker man överföring av frågor som gäller måttenheter, mätinstrument och standarder och avråder från övertagande av handelsregisterärenden.

Behöver förtydligas

Miljöministeriet konstaterar att Ålands ställning i miljövårdsfrågor som gäller kemikalier redan nu upplevs som oklar, och de föreslagna ändringarna verkar inte underlätta situationen. Ministeriet föreslår därför att punkten förtydligas närmare i detaljmotiveringen. Man anser också att det krävs tydligare motiveringar till skrivningarna om standarder och kemikalier.

Folkpensionsanstalten vill ha tydligare definitioner på vissa begrepp, som ”socialvård” och ”socialförsäkring”.

– Om det är vedertaget att vissa förmåner anses höra under ett visst begrepp, så vore det skäl att tydligt förklara dessa begrepp i lagstiftningen eller i förarbetet till lagen.

Eget lantmäteri dyrt

Lantmäteriverket anser att en överföring av behörigheten gällande fastighetsbildning och fastighetsregistrering är förenad med problem.

– Båda frågor är tätt förknippade med de olika riksomfattande register som Lantmäteriverket upprätthåller. Att lösgöra Åland från det

riksomfattande datasystemet och data- samt teknologiarkitektur skulle vara ytterst problematiskt att verkställa och de ekonomiska kostnaderna för en delvis överföring av fastighetsdatasystemet skulle vara markanta, hävdar verket.

Utökad besvärsrätt 

över landskapets beslut

En väsentlig förändring i den nya självstyrelselagen är att Ålands förvaltningsdomstol (ÅFD) föreslås bli instans för ändringssökande i beslut av Ålands regering, förutom beslut fattade i plenum. Samtliga dessa

beslut överklagas i dagsläget direkt hos högsta förvaltningsdomstolen. 

ÅFD understöder ändringen som ligger i linje med  besvärsrätten i riket och stöder en

fortsatt utveckling av domstolen, men betonar att det måste säkerställas att man får de resurser som

de nya uppgifterna förutsätter. 

– Dagens upplägg är för sårbart i detta avseende, vi behöver ha mer än en förvaltningsrättsligt specialiserad ordinarie domare för att garantera den sakkunskap som domstolen måste besitta. Förvaltningsdomstolen är redan nu kraftigt överbelastad med ärenden och beroende av ett system med tillfälliga tjänsteresurser, skriver lagman Kristina Fagerlund i remissvaret. 

Stor oenighet om 

kollektivavtalen

Arbets- och näringsministeriet stöder stadgandet om att bestämmelser och myndighetsföreskrifter ska finnas på svenska för att bli gällande på Åland, efter att de allmänt bindande kollektivavtalen tagits bort ur lagtexten.

Även fackförbunden Akava och FFC är nöjda över att kollektivavtalen slopats, men anser att det borde förtydligas i motiveringarna att kollektivavtalen inte ingår i förslaget.

Facken upprepar även sitt motstånd mot att Åland ska få ta över arbetslagstiftning och ifrågasätter om åländska myndigheter har kompetens och resurser för det.

– Kollektivavtalen kan inte höra till lagtingets behörighet eftersom ikraftträdandet och språket hör till parternas besämmanderätt, skriver FFC.

Där har både Ålands näringsliv, Företagarna på Åland och Finlands svenska folkting en helt motsatt syn. Man betonar att kollektivavtalen har långtgående konsekvenser för den enskildes rättsliga ställning och föreslår att de tilläggs i texten.

– Det är av central vikt att de finns att tillgå samtidigt på svenska och finska. 

”Finansieringsansvaret för otydligt”

SJÄLVSTYRELSELAG  Ålands kommunförbund anser att skrivningarna om kommunerna i förslaget till ny självstyrelselag skapar otydlighet. 

Formuleringen ”kommunerna sköter också sådana uppgifter som ålagts dem genom rikslag och som för riket föreskrivit att skötas av andra offentligrättsliga självstyrande enheter än kommunerna”, kan leda till tolkningsproblem kring finansieringsansvaret för sådana uppgifter, menar förbundet.

Ett exempel är ifall det sker ändringar i socialförsäkringssystemet och uppgifter som i dag sköts av Folkpensionsanstalten överförs till de välfärdsområden som nu bildas. 

– Därför behövs en tydligare definition av sambandet mellan uppgifter och finansieringsansvar. Att ange att kommunerna har beskattningsrätt är inte tillräckligt, påpekar man.