De senaste dagarna har ett 30-tal forskare inom miljö- och marinbiologi vid Åbo akademi haft en stor träff på Husö biologiska station i Finström.

– Det blir förhoppningsvis en ny tradition där vi samlar alla från professorer till de yngsta doktoranderna och diskuterar vitt skilda ämnen. Det är också ett sätt för de aktiva vid våra stationer här och i Korpo att träffas. Vi behandlar också strategifrågor och framtiden för ämnet, förklarar Sonja Salovius-Laurén.

Hon är universitetsforskare och jobbar mycket med marina inventeringar. Resultaten av det finns bland annat i boken ”Havets skattkammare” som utkom i höstas.

– Det är en upptäcktsresa i Finlands marina miljö och beskriver bland annat olika arters utbredning i finländska vatten.

Professor Erik Bonsdorff framhåller att uppgifterna om Åland bygger på mycket omfattande dokumentation som gjorts på Husö de senaste sex åren.

– Tidigare var Åland en vit fläck på kartorna.

Simulerar framtidens hav

Deltagarna fick även höra historien om hur Husö biologiska station kom till i början av 1960-talet och hur anläggningen och verksamheten har utvecklats. Veteranen i ämnet Tore Lindholm gav en återblick på forskarmiljön.

– Infrastrukturen med laboratorier och utrustning har utvecklats fantastiskt sedan dess, påpekar Erik Bonsdorff, som kom till Husö första gången 1976.

Ett exempel på det är möjligheterna till simulering av framtida klimat och experiment med vattenmiljön.

– Det gör att vi kan förutse utvecklingen i ekosystemet med uppvärmning av havet och övergödning och hur det påverkar artutvecklingen, säger biträdande professor Christian Pansch-Hattich.

Värmeeffekten gör också att vissa arter kan slås ut.

– Blåmusslorna blir kokta när havsvattnet blir riktigt varmt på sommaren och vissa invandrade arter försvann ett år efter värmeböljan 2018. Om gränser passeras så kan naturen inte återgå till sitt tidigare läge, säger biträdande professor Christoffer Boström.

Sprider kunskap i världen

Numera kommer en stor del av forskarna från utlandet och samtidigt deltar Åbo akademi i många internationella projekt.

– Vi har många utländska studenter och omkring hälften av doktoranderna är utländska. De bidrar till vår forskning och lär sig samtidigt nytt. Dessutom får vi internationella kontakter, säger Sonja Salovius-Laurén, och tillägger att det funnits internationella kurser sedan 1980-talet.

Det som görs på Åland uppmärksammas också ute i världen.

– Den åländska skärgårdsmiljön är exotisk för dem som är vana med enahanda landskap. I september kommer tio tyska studerande hit, säger biträdande professor Anna Törnroos-Remes.

Jämförande studier där man ställer samma frågor i hela världen ger också Åbo akademi synlighet, påpekar Christian Pansch-Hattich.

Naturlig mångfald

Forskarna understryker att Åland i sammanhanget är ett idealiskt område.

– Åland har allt, med hav, stränder, innerfjärdar, insjöar och övergångszoner. Det enda som saknas är floder och älvar, men det är lätt att hitta olika miljöer. I nordväst har vi Bottenhavet och i sydost finns centrala Östersjön och Finska viken, och det tar max en halv timme att förflytta sig. Det finns också primärnäringar med övergödning, småskalig industri och så är det lätt att få kontakt med lokala aktörer. Sen får man ju jobba på svenska, säger Christoffer Boström, som även är ansvarig för fältbasen i Korpoström.

Fakta och påverkan

Erik Bonsdorff betonar att miljöbiologin producerar statistik och faktaunderlag som stöder beslutsfattarna.

– Det handlar ofta om balansen mellan att bevara miljön och att utnyttja den.

Han konstaterar att diskussionen om miljöfrågor blivit mycket bättre sedan 1980-talet.

– I dag lyssnar parterna på varandra, till exempel landskapsregeringen och företagarna.

Husöstationens roll har också förändrats över tid.

– Numera finns det betydligt större miljöadministration hos förvaltningen och en hel myndighet. Forskare är också delaktiga i olika organisationer, vilket ger en bredare påverkan och fler mötesplatser.

Husö-forskarna ska i höst delta i Åland 100-jubileet genom att medverka på skördefesten. I mitten av maj öppnas en ny utställning om vårt förhållande till havet på Ålands jakt- och fiskemuseum.

– Det är ett kustprojekt med målet att visa vad vi får från havet, hur vi förhåller oss till något vi kallar ”ekosystemtjänster”. Ska vi se allt som ekonomi eller finns det kulturaspekter?, förklarar Anna Törnroos-Remes.

Efterlyser åländska studerande

Forskarna skulle också gärna visa upp sin anläggning på Husö för en bredare publik.

– Åländska företag som ordnar inspirationsdag för personalen skulle ju kunna komma hit och lära sig mera. Det åländska bildningssystemet kunde också använda oss mera, säger Erik Bonsdorff.

Han har även ett konkret önskemål för jubileumsåret.

– Näringslivet kunde finansiera en forskartjänst på den enda universitetsenheten i landskapet.

De senaste åren har ungefär en ålänning per år inlett studier i biologi, men forskarna skulle gärna se fler.

– Studierna är mångsidiga och gränsar både till juridik, psykologi och samhällsvetenskaper och går på svenska. Med tanke på att ålänningarna har havet runt hörnet och att hållbarhetstrenden växer vore det naturligt, men det krävs förstås att man har ett naturintresse, säger Erik Bonsdorff som till sommaren går i pension.