Fem dagar i veckan, året om. Ms Fjärdvägen går troget sin rutt Långnäs-Nådendal. Och tur är nog det, annars skulle våra butikshyllor, medicinskåp och bränsletankar stå oroväckande tomma.
Hon är fartyget som ännu inte ställt in en tur, även under Alfrida trafikerade hon, likaså under hela pandemin för att varorna skulle hitta sin väg ända fram till kunderna och konsumenterna. Att kalla Fjärdvägen för Ålands stora livlina är ingen överdrift.
– Vi tog i land i Långnäs när det stormade som allra värst då på morgonen då Alfrida härjade, berättar styrman Mikael Karlsson.
Denna måndag är Fjärdvägen ungefär lastad till hälften när hon lämnar Långnäs vid 15-tiden. Ombord finns 15 trailers. Fjärdvägen har totalt 22 anställda som jobbar i två skift, två veckor i stöten och de allra flesta är ålänningar. Befälhavare ombord är Kaj Knuts som turas om med uppdraget tillsammans med Pehr-Johan ”Pocke” Perämaa.
– Skulle inte Fjärdvägen fungera som den gör i dag skulle till exempel största kunden Transmar vara tvungen att lägga upp sitt arbete på ett helt annorlunda sätt. Det finns inte alltid tid för chaufförerna att köra ombord och lasta och vi har dragmästare som kan hjälpa till med det. Annars skulle chaufförerna behöva åka med på resorna, säger Kaj Knuts.
Lugn linje
Han är inne på sitt sjunde år som befälhavare och det märks att han trivs med sitt val av arbetsplats.
– Det bästa med den här båten är att det är en så lugn linje, det är sällan något drama. Om det är dåligt väder måste vi surra lasten på övre däck och norr om Bogskär kan det gå grov sjö ett litet tag, men annars är det ganska lugnt. Vi är ett bra gäng och så är maten otroligt bra, vilket inte ska underskattas. När maten är god är alla glada och nöjda, säger Kaj Knuts.
Det är Jens Aalto som är kock ombord och han står och brer smörgåsar med skinka och ost åt chaufförerna. Han har jobbat drygt fyra år på Fjärdvägen.
– Jag har hamnat i paradiset. Jag bor på Kökar och före jag jobbade här jobbade jag på kontinenten. Det var då ibland tungt med den hårda sjögången, även om man inte blir sjösjuk måste man hela tiden spänna sig, säger Jens Aalto.
Till middag är det ugnslax med kokt potatis och som kaffebröd har han bakat fastlagsbullar med marsipan och grädde. Han planerar menyerna veckovis och maten som lagas är husmanskost.
– Gänget ombord är så bra, vår sammanhållning är fin. Man blir som en familj.
”Bästa maten”
Markku Safanoff är chaufför på InVia och han åker med Fjärdvägen varje måndag och varje tisdag tar han båten tillbaka till Långnäs. Han beskriver tillvaron ombord på Fjärdvägen som att vara hemma.
– Här är Östersjöns bästa mat och jag har lärt känna manskapet, jag undrar om det finns någon som åker lika ofta som jag.
De cirka fem timmar som överfarten till Nådendal tar brukar han tillbringa med att läsa, se en film eller bada bastu.
Ms Fjärdvägen är ingen ungdom längre men välhållen. Allt underhåll sköts av egen personal och i maskinrummet håller maskinisten Thomas Englund och maskinchef Magnus Nordberg till. Till rutinerna hör att se till att inget läcker och gå runt och ta tryck och temperaturer. Huvudmaskinerna är av märket Lindholmen Pielstick.
– Snart skulle bränslepumpsstängerna behöva smörjas. Men hon går smärtfritt även om det ibland kan bli bekymmer att få tag i delar om något går sönder, konstaterar Magnus Nordberg.
Thomas Englund har jobbat på fartyget i två år och trivs.
– Det är ganska basic här ombord, inte så mycket datoriserat. Men på så sätt får man en känsla för det som händer och sitter inte bara och petar på en panel.
Plats för passagerare
När Fjärdvägen kommer till Nådendal är det dags att lossa lasten och lasta på nytt. Från Åland körs mest frukt, grönsaker, fisk och chips medan varorna till Åland oftast är livsmedel, mediciner, byggmaterial och olika typer av bränsle. Överstyrman Björn Karlsson har huvudansvaret för lastningen.
–Tillbaka till Långnäs har vi den här gången bland annat 90 ton potatis som ska till Chipsen och 135 ton bränsle, säger Björn Karlsson.
Jaana Riikonen är chaufför för Transmar och lossar och lastar fartyget i Nådendals hamn. Hon har 15 års erfarenhet av yrket.
– Just nu lastar jag ett flak med 15 ton potatis, säger Jaana Riikonen.
Det många kanske inte känner till är att Fjärdvägen tar passagerare i mån av möjlighet och utrymme. Tolv passagerare får plats och det finns tio hytter. I priset ingår också mat.
– När det är storm och hård vind brukar telefonerna börja gå varma hos oss, man vill inte riskera att blåsa förbi Långnäs, säger Kaj Knuts.
En stamgäst på fartyget är Anu Lauttia som är bosatt i Åbo men arbetar som vd på Matfish på Föglö. Två gånger i veckan åker hon med Fjärdvägen och tycker det är det smidigaste sättet att ta sig till och från jobbet.
– Den här båten kan man lita på i alla väder. Dessutom når den Långnäs kl 05.30 på morgnarna vilket är en humanare tid än ett på natten eller 03.45 som Finnlines kommer in. Jag tycker också den är mysig och jag behöver inget taxfree, säger Anu Lauttia.
Varans väg till butiken
Klockan 05.30 återvänder Fjärdvägen till Långnäs igen. På plats i hamnen finns Transmar-chauffören Johan Berglund som hjälper till med att lossa lasten. Sedan åker han med lasten till Transmar i Mariehamn där lasten sorteras in i lite mindre bilar och sedan åker han vidare med en trailer med livsmedel till Kantarellen.
Cirka 70 procent av det som fraktas på Fjärdvägen är varor som fraktas med Transmar.
– Det här är ett roligt, varierande jobb, tycker Johan Berglund.
Senast åtta på morgonen behöver varorna finnas på Kantarellen.
Mostafa Aly och Mikael Rosenqvist som jobbar som lageransvarig respektive dryckesansvarig på Kantarellen kommer för att hjälpa Johan Berglund att tömma trailern.
– Logistiken fungerar oftast fint och man kan liae på att tiderna håller, säger Mikael Rosenqvist.
Efter Kantarellen kör Johan Berglund till Trädgårdshallen där trailern lastas full med grönsaker som ska till Kesko i Finland. På eftermiddagen står den trailern redo i Långnäs att lastas ombord på Fjärdvägen som påbörjar ytterligare en resa med varor mot Nådendal.
