Edvard Johansson vill balansera synen på den svaga åländska ekonomin. Han anser att sjöfarten bör räknas bort för att få en mera rättvisande bild.
– Den åländska sjöfarten har decimerats av utflaggningar och sedan påverkats kraftigt av coronapandemin. Flottan består nu av färre fartyg än förr.
Mellan 2015 och 2020 har Ålands bnp först ökat och sedan sjunkit tillbaka till samma nivå. Om sjöfarten räknas bort från bnp-summan stannar tillväxten på drygt femtio miljoner euro eller fem procent, vilket också det ligger klart under den normala nivån. Motsvarande utveckling för EU som helhet var en ökning på 18 procent.
På senare tid har debatten om skattegränsen och dess effekter blommat upp. Den ses av många som en betydande faktor bakom bristen på tillväxt.
– Den är absolut ett stort problem för många inom handeln. Men jag tror att alternativet att slopa den och de konsekvenser det får för trafiken och en avskaffad tax free-handel vore ett större problem för Åland.
Näringslivet förändras
Edvard Johansson lyfter också fram att det som sker på Åland, med en smalare ekonomisk bas och större känslighet, är en del av globaliseringen.
– Det är typiskt för dagens utveckling. Åland har haft företag med bred bas, men precis som internationella företag blir de smalare och mera nischade. Alandiabolagen är ett bra exempel. De sysslade förr med lite av allt, men har nu fokuserat på en gren och satsar internationellt.
– Ålandsbanken går samma väg, där man kompletterat de åländska basbankingen med nischade verksamheter utanför landskapet, samtidigt som man gjort sitt it-kunnande till en exportprodukt som drar in pengar.
Han framhåller att det är sysselsättningen som är viktigast.
– Att ha arbetsplatser med höga löner är viktigt för en stark ekonomi.
Med höga löner följer också stora skatter som gynnar kommunerna.
– Men precis som i Finland och Sverige eller hela Norden, är det svårt att skapa tillväxt när man har ett begränsat befolkningsunderlag. Åland har i praktiken full sysselsättning, så fler jobb och ökad produktion kräver inflyttning, säger Edvard Johansson.
”Inga kortsiktiga lösningar”
Han tycker att Åland klarat sig bra trots allt.
– Men framtiden är utmanande. De flesta mindre regioner går dåligt, medan storstäderna klarar sig. Så visst finns det att göra för att utveckla den åländska ekonomin.
Men vad är alternativet till den krympande sjöfarten? Många är kritiska till den svaga näringspolitiken.
– Jag är skeptisk till tanken att näringspolitik kan trolla fram tillväxt. Det handlar om att ge näringslivet goda förutsättningar på lång sikt, då mår samhället bättre. Det finns ingen enkel metod, utan beror på infrastruktur, utbildning och liknande. Det tar länge innan det ger resultat.
En möjlighet är att öka konkurrensen, enligt Edvard Johansson. En helt fri etableringsrätt är kanske inte rätt väg, men vi borde jobba mera med turismen. Vi har kapital, men vi kanske borde vara mera öppna för den kompetens som finns ute i världen. 30.000 människor kan inte allt.
Ägandet i balans
Vissa hävdar att Åland drabbats av dotterbolagsekonomin, alltså att allt fler företag ägs av finländska eller utländska koncerner. Det har bland annat blivit vanligare inom detaljhandeln med många kedjor.
Det skapar jobb, men vinsterna försvinner från Åland. Vad anser du om det?
– Jag ser inte förekomsten av butikskedjor som ett problem. Tvärtom, det är bra för konkurrensen. Fler aktörer och nya alternativ skapar prispress och det är bra för konsumenterna.
– När det gäller ägandet så ska vi komma ihåg att ålänningarna äger mycket på annat håll och drar in pengar utifrån. Jag tror att det där balanserar ganska bra i slutändan.
