Ålands bruttonationalprodukt (bnp) uppgick 2020 till 1.154 miljoner euro, en nedgång med nära 14 procent till följd av en stor nedgång i näringslivet som effekt av pandemin. De restriktioner som infördes i resandet och för evenemang påverkade främst transportsektorn där sjöfarten varit den dominerande faktorn.
Långa trafikuppehåll och begränsad färjtrafik, liksom nedläggningen av Birka innebar att sjöfartsbranschens ekonomiska avtryck krympte drastiskt. Bnp-värdet föll med över 120 miljoner till 68 miljoner euro.
Nedgången i bnp år 2020 är den hittills största nedgången under ett enskilt år i den åländska ekonomin, sedan nationalräkenskaperna började tas fram 1975, enligt Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) konjunkturöversikt i höstas.
– Pandemin drabbade Åland exceptionellt hårt. Inget annat land i Europa är lika beroende av en enda sektor, förklarar Johan Flink på Åsub.
Det syns i EU-statistiken. Endast två landskap i Grekland hade svagare bnp-utveckling 2020-2021, medan flera andra öar med fokus på turism klarat sig bättre.
Många utmaningar kvar
Johan Flink betonar att de strukturförändringar som sker i sjöfartsbranschen med färre rutter och anställda får återverkningar även de kommande åren.
I den färska konjunkturrapporten har tillväxtsiffrorna reviderats upp. För 2021 blir det preliminärt en tillväxt på åtta procent, prognosen för 2022 är tre procent följt av två procent i år och nolltillväxt nästa år.
Flera faktorer hämmar tillväxten framöver. Hushållens försämrade köpkraft minskar efterfrågan för företagen samtidigt som lönsamheten pressas av höga energipriser, inte minst för sjöfarten som fått kraftigt höjda bunkerkostnader. Den internationella miljön präglas av samma faktorer, vilket minskar efterfrågan för exportinriktade företag.
Transportsektorn påverkas dessutom av Åland Posts avveckling av pack och distribution på Åland, där verksamheten och arbetsplatser flyttats till Vanda.
Två miljarder saknas
Sett i ett längre perspektiv har Åland sedan 1990-talet haft en bnp per capita som legat klart över Sveriges nivå, men från 2012 har den åländska ekonomin stagnerat och sedan 2017 ligger Åland även efter utvecklingen i EU som helhet. Det tyder på att det finns en grundläggande problematik i vår ekonomi.
Normalt växer ekonomin med två till tre procent år, men Åland har de facto stampat på stället i ett decennium, vilket innebär ett betydande bortfall. Om ekonomin utvecklats normalt skulle vi i dag legat omkring 25 procent högre, vilket motsvarar cirka 300 miljoner euro för 2021. Det ackumulerade bnp-bortfallet sedan 2012 ligger därmed i storleksordningen 1,5 miljarder euro.
Ifall vårt bnp hade behållit sin historiska marginal till Sverige, skulle det samlade värdet av Ålands bnp varit cirka två miljarder högre den gångna tioårsperioden.
Finanssektorn dominerar
Samtidigt som sjöfarten minskat i betydelse har finans- och försäkringssektorn vuxit stadigt under lång tid och utgör nu ryggraden i den åländska regionalekonomin. År 2003 stod transportsektorn för en tredjedel av Ålands bnp. Sjöfartens andel var 28 procent, medan hela finanssektorn utgjorde 17 procent. 2012 hade transportsektorns andel minskat till 27 procent och sjöfartens till 20, medan finans låg kvar på 17 procent.
Efter det har de båda sektorerna fortsatt i divergerande riktningar och 2017 markerade brytpunkten. Då passerade finanssektorns bnp den samlade transportbranschens dito och deras andelar var 23 respektive 22 procent, medan sjöfarten backat till 15 procent. 2019, det sista normalåret före pandemin, stod sjöfarten för 14 procent, vilket innebär att näringens betydelse halverats på 16 år.
Arbetskraften minskar
Den offentliga sektorns andel av bnp har vuxit stadigt under 2000-talet. År 2003 var dess andel 18 procent, 2020 hade den ökat till 25 procent. I absoluta värden innebär det en uppgång på omkring hundra miljoner euro.
En delförklaring till den låga tillväxten, och särskilt räknat i bnp per capita, ligger i befolkningstillväxten i stort. Men samtidigt har befolkningsstrukturen förändrats snabbt. Allt fler ålänningar blir äldre, samtidigt som det flyttat in fler pensionärer.
Av befolkningsökningen på knappt 2.900 personer mellan 2006 och 2018 står gruppen 65+ för hela 72 procent. Antalet barn och invånare i arbetsför ålder ökade samtidigt med mindre än fyra procent.
Få stora arbetsgivare
Antalet sysselsatta totalt har varit relativt konstant, men den privata sektorn har minskat med omkring fem procent, vilket innebär att tillväxten skett i den offentliga sektorn.
Dessutom kan det noteras att antalet låginkomsttagare i landskapet har ökat väsentligt i absoluta tal. Men i Mariehamn ses även en fördubbling av andelen av befolkningen från sex till tolv procent de senaste 25 åren.
I festtal och politiska deklarationer framhålls ofta hur framgångsrikt Åland är och man talar gärna om den utbredda företagsamheten. Men sysselsättningseffekten ökar inte i samma skala. Av landskapets knappt 2.900 företag har 90 procent färre än fem anställda. Endast 75 företag hade minst 20 anställda och av dessa fanns 20 i transport- och kommunikationssektorn.
En trend är att antalet heltidsföretagare minskat över tid. En allt större del av företagen är investeringsbolag, fastighetsbolag eller fritidsfirmor som utgör en förlängning av den egna hobbyn.
