Frågor och svar om havsbaserad vindkraft

  • Bild

Att bygga havsbaserad vindkraft i Norrhavet är ett stort projekt. Det är hela Ålands angelägenhet och alla frågor från ålänningarna är därför viktiga. Vi på Ilmatar Offshore diskuterar och svarar gärna. Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna vi får om havsbaserad vindkraft.

Går skattepengar från Åland till företag som vill bygga OSW?
Företagen som vill bygga havsbaserad vindkraft, OSW (offshore wind) på Åland, får inga skattemedel, varken i investerings-, uppbyggnads- eller driftsskedet. Troligt är att all vindkraft i framtiden byggs på marknadsmässiga villkor. Ilmatar Energy visade som första aktör i Norden vägen, genom att bygga den största icke-subventionerade landbaserade vindparken i Finland, i Piiparinmäki.
Man behöver samtidigt komma ihåg att elförsörjning är nödvändig för vårt samhälle och att elektrifieringen förväntas fördubbla Finlands elbehov fram till 2050. Därför kan stöd och subventioner till exempelvis teknik eller infrastruktur kring förnybar energi räknas som lönsamma, eftersom de kan driva fram utveckling som är bra för hela samhällsekonomin. 

Hur kan Åland tjäna på OSW?
Skatter och arrenden är de mest uppenbara inkomstposterna för Åland. Utöver dessa direkta intäkter tillkommer den generella samhälleliga tillväxten. Ilmatar vill bygga ett långsiktigt samarbete med både offentlig och privat sektor på Åland, så att så många ålänningar och åländska företag som möjligt kan dra nytta av fördelar och kringeffekter av OSW.

Hur stora vindparker ska byggas i Norrhavet?
Norr om Åland finns två områden utmärkta som lämpliga för OSW. Det nordligaste är ungefär 475 kvadratkilometer och det sydligare cirka 96 kvadratkilometer. Som jämförelse kan man säga att det norra rymmer Geta, Eckerö, Hammarland och Finström tillsammans. Det södra motsvarar en yta ungefär lika stor som Kumlinge. Det närmaste området ligger ungefär 30 kilometer norr om fasta Åland. Utan noggrannare undersökningar av havsbotten är det svårt att säga exakt hur många vindkraftverk som får plats, men en preliminär uppskattning är cirka 140 stycken, av en höjd på cirka 300–350 meter. 

Blir elen billigare på Åland om vi satsar på OSW?
Elpriset i sig är inte beroende av produktion från enskilda anläggningar utan är resultatet av en helhet där många aktörer spekulerar på energibörsen och priset sätts enligt utbud och efterfrågan. 
Att förverkliga OSW i åländska vatten handlar främst om att skapa synergier och samhällsekonomisk vinning kring en ny exportvara i form av vindenergi, något som Åland har oerhört gott om. Samtidigt kan Åland bidra till att vi i Norden producerar mer grön energi och på så sätt blir mindre beroende av att importera el.

Hur påverkar havsbaserad vindkraft miljö, klimat och djurliv?
Precis som allt annat arbete vi människor ägnar oss åt i havet påverkar byggnationen av havsbaserade vindparker på kort sikt miljön och djurlivet negativt, med höga ljud, ökad aktivitet i vissa områden och nya främmande miljöer. 
På lång sikt är OSW däremot väldigt bra, med allt vad fossilfri energiproduktion innebär. 
Det har knappast undgått någon att vi befinner oss mitt i en klimatkris och ett massutdöende av arter. Det decennium vi just nu befinner oss i är avgörande och vindenergi är en nyckelfaktor i energiomställningen.

Var står vi just nu?
Ilmatar Offshore väntar just nu på ramverk och kriterier från Ålands landskapsregering för att få inleda undersökningar av havsområdena norr om Åland. Våra samarbetspartners står redo att påbörja arbetet så snart vi får ta del av LR:s kriterier.

Har du frågor som inte besvaras här?
ilmatar.ax finns fler frågor och svar om havsbaserad vindkraft. Läs gärna mer eller skicka in din egen fråga!