Lumparland bygger nya hyreslägenheter i kommunal regi. Behov av bostäder i kombination med noll intresse för privat byggande ledde till tre nya parhus som blir inflyttningsklara i höst.Som Ålandstidningen berättat finns det en oro vid Kommunernas socialtjänst (KST) över bristen på kommunala förmånliga hyreslägenheter på Åland eftersom deras klienter ofta inte klarar hyran på den privata marknaden.

I Lumparland bygger man däremot nytt. Kommunen har sett att tillgängliga bostäder leder till inflyttning. Det säger Robert Williams, ledamot i kommunstyrelsen och en av initiativtagarna till kommunens bygge av tre parhus på sammanlagt sex lägenheter. Det är den sista bostadstomten i kommunens ägo.

– Vi har inga lediga lägenheter och bostadskö, folk vill flytta hit. Sett nästan 30 år tillbaka kan vi se att varje gång vi producerat lägenheter har det lett till inflyttning.

Kan säljas vid behov

Området som bebyggs såldes till en privat entreprenör för tio år sedan, men köptes tillbaka för fyra år sedan när det inte blev bebyggt. Robert Williams säger att det inte finns intresse hos privata entreprenörer att bygga lägenheter på spekulation, därför fick kommunen ta saken i egna händer. Först fanns en plan för området som innehöll ett radhus.

– Vi ändrade det till tre parhus. Lägenheterna ska betala sig själva, men om kommunen behöver sälja så kan vi sälja ett av parhusen.

Byggprocessen har haft gupp på vägen, ett besvär och en matarkabel som var nergrävd på fel ställe, men tidsplanen att husen ska vara klara till september ser ut att hålla, säger Robert Williams.

Varje parhus består av en tre- och en fyrarummare. Det finns en tanke bakom storleken. Man ser en trend att äldre personer säljer sitt hus och flyttar till lägenhet.

– Vi har märkt att även äldre personer vill ha treor, eftersom en modern lägenhet saknar förrådsutrymmen. För barnfamiljer fungerar både en trea och en fyra.

Gynnar privat byggande

Kumlinge och Lemland saknar kommunala hyresbostäder. Lemlands kommunstyrelseordförande Tony Asumaa (Lib) säger att kommunen ägde hyreslägenheter fram till 2010.

– Men när man äger bostäder behöver de skötas om och renoveras. Det hör inte till kommunens kärnverksamhet och vi ville hellre gynna privat byggande.

Kommunen tog på sig uppgiften att planera områden för bostäder och ge privata entreprenörer möjlighet att bygga hyresbostäder. Det blev lyckat, säger Tony Asumaa.

– Det vi efterlyst är mindre lägenheter. Nu är det mest tvåor och treor, men det finns efterfrågan på ettor och lite förmånligare hyror.

Diskussioner inom KST

Inom Kommunernas socialtjänsts (KST) nya förbundsstyrelse har man diskuterat, men inte hunnit fördjupa sig i, frågan om behovet av förmånliga kommunala hyreslägenheter. Det säger förbundsstyrelsens ordförande Nina Fellman (S), som representerar Mariehamn.

– Det är oroande att det inte finns lägenheter, men det är en fråga som behöver diskuteras i primärkommunerna. I Mariehamn inom Marstad är det en återkommande fråga, att man alltid har behov av socialt boende.

Besluten om bostäder och byggande ligger hos kommunerna. Mariehamn har flest kommunala hyreslägenheter, över 700 genom sina bostadsbolag Marstad och Dalnäs.

Finns det en risk att KST slussar de behövande till Mariehamn om den egna kommunen inte har bostäder?

– Så har det varit tidigare. KST behöver ha en dialog med kommunerna om att det finns ett behov av socialt boende. Det kan inte vara KST:s ansvar att bygga bostäder.

Kan KST kräva av kommunerna att det ska finnas bostäder?

– Nej, men det är kommunernas gemensamma ansvar. Sedan finns det olika politiska inriktningar om det är kommunen själv som ska ha lägenheter eller om man överlåter det till den privata marknaden. Det är inte en entydig fråga.

Kommer ni att fortsätta diskutera bostäder inom styrelsen?

– Absolut.