I början av mars ordnade landskapsregeringen (LR) ett avgränsningssamråd om Projekt Sunnanvind. Vid mötet gavs bland annat information om planläggningsprocessen.

Ålandstidningen har begärt ut och gått igenom de utlåtanden som senast i fredags lämnats till landskapsregeringen. Bland avsändarna finns alla från vindkraftsbolag och myndigheter till samfälligheter och privatpersoner. Om vad de tycker och efterfrågar kan du läsa i artiklarna här bredvid.

Varje utlåtande ska nu gås igenom, säger Sunnanvinds projektledare Ralf Häggblom.

– Det är ett ganska omfattande jobb. Sedan ska samtliga synpunkter som inlämnats också bemötas.

Beroende på vad som står i utlåtandena kan vissa delar komma att beaktas i den fortsatta processen.

Miljöministeriet har fått förlängd tid på sig att svara, och ska lämna sitt utlåtande i slutet av den här veckan.

Ålandstidningen har gått de utlåtanden som kommit in.

Ilmatar: 1.000 nya jobb kan gå förlorade

Ilmatar ifrågasätter varför det södra området i Norrhavet – Väderskär – exkluderats från Sunnanvinds avgränsningsområde redan i ett så tidigt skede.

Bolaget skriver i sitt utlåtande att Ilmatar investerat betydande belopp i utredningar kring just Väderskärs lämplighet för havsbaserad vindkraft och att landskapsregeringen (LR) åsamkat bolaget enorma och onödiga kostnader. Bolaget påpekar att det här riskerar att underminera investerares förtroende för LR inför framtida projekt.

”Genom att exkludera Ilmatars projektområde Väderskär från Sunnanvind går ÅLR potentiellt miste om 38 miljoner euro i havsbottenarrenden, 136 miljoner euro i fastighetsskatt och mer än 1.000 nya heltidsjobb.”

Men detta skulle, enligt Ilmatar, kunna kompenseras genom att bolagets projektområde Segelskär adderas.

Vätgasproduktion

Ett konsortium bestående av Copenhagen Infrastructure Partners (CIP), Lhyfe och Flexens skriver att en eventuell minskning av planområdet måste övervägas noggrant så att det säkerställs att området som ska auktioneras ut fortfarande är av en skala som möjliggör ett kommersiellt gångbart projekt.

Konsortiet gör bedömningen att den mest attraktiva modellen är anslutning av den havsbaserade vindkraften till Åland med tillhörande vätgasproduktion på land ”som en väg till marknaden för den havsbaserade vindkraftselen”. Att endast satsa på överföring av el till närliggande marknader bedöms inte vara kommersiellt genomförbart just nu.

Kommunernas roll

OX2 Åland efterlyser i sitt utlåtande en mer detaljerad behandling av en potentiell vätgasproduktion.

OX2 menar att det utifrån samrådsunderlaget förblir oklart i vilken utsträckning de berörda kommunerna ska involveras i den fortsatta planläggningen, och att det här i sin tur skapar en osäkerhet.

Dessutom ser OX2 att samrådsunderlaget lider av en genomgripande brist på fullständig förankring i det rättsliga ramverk som styr hur planläggnings- och miljöbedömningsförfarandet ska genomföras.

Kommunerna kritiska:

Kommunerna kritiska till förstorat område

Hur ska räddningsväsendet klara vätgasrelaterade olyckor och hur påverkar havsbaserad vindkraft fiskodlingen? Det är två frågor kommunerna vill att ska utredas.

Kommuner som finns inom området för den framtida vindkraftsparken ska kunna räkna med en högre ersättning än kommuner som inte berörs. Det anser Brändö kommun. Brändö har visserligen samtyckt till att LR koordinerar planeringen, men kommunen anmärker på att området sedan dess har förstorats i samrådsmaterialet.

Brändö anser också att omfattande utredningar måste göras av hur vindkraftsprojekten kan påverka den för kommunen så viktiga fiskodlingsnäringen.

Saltviks kommun skriver, liksom Brändö, att man inte gett sitt samtycke till en planering av utvidgade områden. Från Saltviks sida upplevs det framtagna underlaget ”skönmåla vindkraften” – de negativa konsekvenserna behöver också lyftas fram i miljöbedömningen och kommande utredningarna, anser kommunen.

Saknar konkreta svar

Både Hammarland och Geta förenar sig med Saltviks synpunkter. Hammarlands kommun vill därtill bland annat få utrett hur de olika fundamenten klarar av svåra isförhållanden samt hur räddningsväsendet på Åland ska klara av olyckor som sker vid framställning av vätgas.

Från Getas sida framhålls att det för närvarande är svårt att få grepp om de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av vindkraftsprojektet.

Privatpersoner: ”Vem vill bo i ett industriområde?”

Även många privatpersoner har lämnat in synpunkter på samrådsunderlaget. Här är några citat från deras utlåtanden.

”Vem vill bo i ett industriområde som denna enorma utbyggnad av vindkraftverk kommer att innebära? Inte jag i alla fall.”

”Eftersom konstruktionerna kommer att bidra med en avsevärd reveffekt bör det noga utredas huruvida detta kan bli habitat för nya invasiva arter. I vattnen kring Brändö har vi redan haft en ganska stor population av små krabbor som kommit med ballastvattnet från fartyg.”

”Någonstans måste det få finnas oexploaterad skärgård och hav på Åland utan färjor och trafik.”

”En vindkraftanläggning erbjuder ett utmärkt gömställe för främmande ubåtar och skydd för främmande undervattensverksamhet.”

”Hela projektet känns väldigt odemokratiskt, man lyssnar inte på ålänningar som berörs utan ger intrycket av att allt är bestämt redan. Att förlita sig på information från de vinstdrivande vindkraftsbolagen är inte rätt väg att gå.”

”Jag anser att projektet förstör vårt genuina Åland. Åland är känt för sitt unika kulturarv, lugnet, det orörda Norrhavet och den fria horisonten.”

”Jag är född och uppvuxen på Åland, delar nu min tid mellan Stockholm och Åland och blir ibland så galet trött på den hemmablindhet som faktiskt finns på Åland. Fattar ni inte vad ni har? Varför vill ni sälja ut detta fina som så många andra människor saknar och ser som ouppnåelig lyx?”

Traficom: Inte genomförbart

Den nuvarande områdesbegränsningen för vindkraftsprojektet innebär en betydande olägenhet för sjöfarten. Det anser Traficom.

Transport- och kommunikationsverket (Traficom) skriver att havsbaserade vinkraftsparker kan påverka sjöfarten på flera sätt, bland annat genom ändringar i trafikrutterna, minskningar av områdena isbrytare kan trafikera samt störningar av radar- och radiosystemen.

Traficom framför åsikten att vindkraftparkens eventuella inverkningar på sjöfarten behandlas mycket ytligt i samrådsmaterialet för Sunnanvindprojektet, och att det finns flera utredningar som bör göras framöver.

Områdesbegränsningen som den ser ut i samrådshandlingarna är inte genomförbar, skriver Traficom – och lägger till att avgränsningarna på projektets västra och södra sida måste preciseras med beaktande av sjöfarten. Flera gånger i utlåtandet hänvisas också till Ålands havsplan:

”Traficom anser att gränsen för den södra kanten av det planerade havsbaserade vindkraftsområdet Sunnanvind borde motsvara den nordligaste gränsen för det havsbaserade vindkraftsområdet som angetts i Ålands havsplan.”

Övriga:

• Trafikledsverket i Finland noterar att Sunnanvindområdet täcker två av de stora sjöfartsområdena som bär trafiken mellan Södra Kvarken och Nystad samt Raumo.

Trafikledsverket ser flera problem med förslaget att flytta trafikområdet söderut. Ett av dem är att trafiken då skulle styras till områden som i Ålands havsplan anges som områden med värdefull natur, kultur och miljö.

• Stamnätsbolaget Fingrid skriver i sitt utlåtande att det för närvarande inte är möjligt att genomföra en direkt anslutning till stamnätet på det finländska fastlandet. I planeringen av kopplingarna till Ålands havsbaserade vindkraftsprojekt måste Fingrid samarbeta med Kraftnät Åland och i juridiska ärenden med Arbets- och näringsdepartementet.

• ÅMHM skriver att programmet som helhet är väl utarbetat. Vad gäller visualiseringen av projektet anser ÅMHM att rörliga bilder, där även belysningen framkommer, bör tas fram. Bilderna borde också visa ett ”worse case-scenario” – det vill säga hur väl turbinerna kommer att synas under dagar med god sikt.

Myndigheten anser också att resurser för avveckling av kraftverken bör säkerställas i auktionsförfarandet.

• Ålands natur- och miljö skriver att föreningen inte hinner ge några synpunkter på underlaget, och att ett så här stort projekt borde ha minst tre månaders svarstid·

”Det är ett omfattande material att gå igenom, bearbeta informationen, samla in och sammanställa synpunkter på. Vår förening har styrelsemöten cirka en gång per månad vilket gör det omöjligt för oss att hinna göra allt detta.”

I stället har man skickat in det standardsvar kring vindkraft som använts av föreningen tidigare.

• Birdlife Finland anser generellt att projektplanen är ogenomförbar och att det är omöjligt att på förhand säga hur ett så här stort projekt påverkar havsmiljön.

Organisationen uttrycker särskilt en oro över effekterna på häckande sjöfåglar – och särskilt den hotade silltruten och sillgrisslan – i Norra Ålands hav och Bottenhavet.

• Finlands naturskyddsförbund är positivt till havsbaserad vindkraft men anser att Sunnanvindområdet är problematiskt då det dels ligger nära Ålands yttre skärgård, dels är placerat i en viktig flyttväg för fåglar. Omfattande gps-studier behövs gällande fåglarnas rörelsemönster och dessutom anser förbundet att också sälarnas födosöksområden måste studeras med gps. Liksom i Birdlife Finlands utlåtande nämns en oro för effekterna på silltruten och sillgrisslan.

• Fiskeribyrån vid LR påpekar att det i dokumentet finns mycket lite material om fiskbestånden och fisket i området. Det åländska fisket på området handlar om strömming och en mindre mängd vassbuk. Även finländska och svenska fiskebåtar har rätt till fiske på området, och byrån anser att påverkan på även deras verksamhet måste utredas. Dessutom framhåller byrån vikten av att utreda hur en vindkraftpark skulle påverka flera fiskarter och deras vandringsbeteenden.

• Havsvidden Ab skriver att en ostörd utsikt mot Norrhavet är en ”absolut avgörande förutsättning för Havsviddens affärsverksamhet”.

Både de visuella effekterna och ljudeffekterna måste utredas noggrant och bolagets ståndpunkt är att det är ”fullkomligt ogörligt” att bedriva en resortanläggning med den typen av ljudeffekter som alstras av en havsbaserad vindkraftpark.

• Vestergeta samfällighet understryker att vindkraftsverkens ljus och reflektioner både dag- och nattetid måste utredas noggrant, liksom bullereffekterna.

Samfälligheten vill att LR i ett tidigt skede går ut med hur fastighetsägare ska kompenseras av värdeminskningar orsakade av vindkraftsprojektet.

• Östergeta bys samfällda skriver att det mest förnuftiga vore att LR inser att området inte är lämpligt för havsbaserad vindkraft. Den unika skärgården skulle, trots försiktighets- och skyddsåtgärder, enligt samfälligheten fördärvas genom en storskalig etablering av havsbaserad vindkraft.