Staten budgeterade 2023 tio miljarder i stödmedel och garantier för energibolag så att de skulle kunna upprätthålla likviditeten. Grundorsaken återfinns i det orolig världsläget som följde efter Ukrainakriget.
Miljarderna behövdes dock inte utan statskontoret föreslår nu i sitt förslag till bokslut att de i stället blir en intäkt. Det i sin tur medför att avräkningsbeloppet till Åland för 2023 skulle öka kraftigt – med närmare 47 miljoner euro.
Förslaget till bokslut är inte ännu behandlat av riksdagen och även Ålandsdelegationen ska behandla frågan. Samtidigt vädrar finansminister Mats Perämaa (Lib) morgonluft då 47 miljoner extra givetvis skulle medföra att landskapets ekonomi förbättras väsentligt. Samtidigt kan de extra miljonerna, om de blir verklighet, bli en björntjänst för Åland. Vi har nämligen fått vänja oss vid att offentliga medel ofta försvinner in i det berömda svarta hålet och med allt högre driftkostnader är det säkert lockande för det politiska Åland att använda pengarna direkt. Kombinera sedan detta med de stora utmaningar som det politiska Åland har när det kommer till att vidta sparåtgärder så kan det i värsta fall leda till suboptimeringar där nödvändiga sparåtgärder inte vidtas utan man späder på kostnadsökningen genom att skjuta nödvändiga sparåtgärder på framtiden.
Givetvis är det positivt att Åland rättmätigt ser ut att få dessa medel. Det är även en chans för landskapet att inta en mer proaktiv roll och se till att pengarna varar lite längre. För precis som finansminister Perämaa förra veckan sade till Ålandstidningen skulle det vara viktigt att pengarna fonderas på ett förnuftigt sätt för framtida bruk.
Så i stället för att använda pengarna direkt bör landskapet se till att få en avkastning på pengarna och låta ränta-på-ränta-effekten göra sitt. Det ger Åland en tryggare ekonomisk framtid samtidigt som pengarna får arbeta och vi skapar bättre möjligheter för nästa generation.
Lyfter vi frågan ett snäpp och ser på de potentiella miljonerna med ett utifrånperspektiv så sade Perämaa vid presskonferensen att det säkert finns de som tycker att det är orättmätigt att Åland får de här pengarna. Samtidigt är systemet som det är och Åland har rätt till pengarna. I sak har Åland således helt rätt, men i dagens politiska debatt där fakta ofta får stå tillbaka för tyckande och snuttifierande är det här något som Åland kunde jobba med redan nu.
I stället för att invänta en debatt där Åland framställs som bortskämt och där en bild målas upp att Åland har fördelar som inte andra har inom Finland borde landskapsregeringen arbeta proaktivt. Aktivt sprida information bland de finländska beslutsfattarna för att få så många som möjligt i riksdagen att förstå varför Åland ska ha pengarna och varför vi har rätt till dem. Det är en gyllene möjlighet att samtidigt sprida kunnande om hur avräkningssystemet ser ut. Ett system som ofta felaktigt klassificeras av en del finländska politiker som ”bidrag” till Åland.
47 extra miljoner är ett positivt besked för Åland. Det ger Åland möjligheter att framtidssäkra och det ger stabilitet. Än vet vi inte med säkerhet att pengarna kommer men redan nu bör landskapsregeringen fortsätta på spåret om att fondera pengarna. Förbered för det och för allt i världen låt inte pengarna gå till vardaglig drift. Oavsett hur lockande det kan vara i det korta perspektivet.
Trevlig valborg!
Daniel Dahlén
