Paviljongen på Lilla holmen härstammar enligt Ålands museum från 1930-talet. Det var Ålands fågelskyddsförening som uppförde en pagodbyggnad med svängt pyramidtak som ett fågelhus i sin nyanlagda fågeldamm mellan Lilla holmen och Tullarns äng, invid den nuvarande bron.
Mariehamns stad, som förvaltat Lilla holmen sedan 1881, gjorde senare under 1930-talet stora satsningar på att utveckla Lilla holmen till ett attraktivt friluftsområde.
”Bland annat engagerades den internationellt kände arkitekten Alvar Aalto att ta fram ritningsförslag för en ny paviljongbyggnad, vilka dock aldrig förverkligades. I stället ritade den lokala byggmästaren Fritjof Lindholm den omklädningsbyggnad som fortfarande står kvar på öns östra strand. Pagoden vid fågeldammen flyttades upp till sin nuvarande centrala placering i mitten av ön och byggdes om till kiosk”, skriver Ålands museum.
På 1970-talet togs ett nytt programförslag fram av staden som bland annat hade som mål att låta paviljongen framträda som öns centralbyggnad. ”Dåvarande stadsarkitekt Folke Wickström tog fram ritningar för hur paviljongen skulle rustas upp och kompletteras med kaféfunktioner. Vissa av planerna genomfördes och paviljongen rustades upp till det grundutseende den haft sedan dess, om än med andra kulörer”, står det i brevet till stadsmiljönämnden.
Kulturhistoriska värden
Ålands museum skriver vidare att paviljongen alltså sedan 1930-talet varit en karaktärsbildande och omtyckt byggnad på Lilla holmen. Trots att den både flyttats och byggts om har grundformen bevarats och värderats högt. Man noterar också att i två tidigare utlåtanden från kulturbyrån har man lyft fram att paviljongen hyser kulturhistoriska och arkitektoniska värden.
Man noterar att byggnaden på grund av konstruktionsmässiga svagheter och bristande underhåll är i dåligt skick, men man anser att dess arkitektoniska, miljöskapande och sociala värden både är möjliga och helt rimliga att förvalta på ett ansvarsfullt sätt.
”Om den befintliga byggnaden inte kan bevaras borde en ny byggnad uppföras med den nuvarande paviljongen som förlaga. Den grad av rekonstruktion man väljer kan då långt anpassas efter nu aktuella behov och önskemål. Ur kulturmiljösynpunkt är det viktiga här att på ett eller annat sätt reproducera paviljongens arkitektoniska grundform och funktion. På så vis behöver förnyelse och bevarande inte innebära någon motsättning”, avslutar man brevet som är undertecknat av byråchef Annika Dahlblom, enhetschef Minna Lehtomäki och byggnadsantikvarie Jonas Karlsson.
Stadsmiljönämnden håller ett extra insatt möte om paviljongens rivningsbeslut i kväll.
