Åsubs färska konjunkturbarometer innehåller en rad positiva nyheter. Stämningen i näringslivet beskrivs som ”övervägande positiv”. Enligt Åsub tror företagen på möjligheterna att expandera, nyanställa och i synnerhet på förbättrad lönsamhet. Det lokala näringslivet är enligt Åsub mer optimistiskt om de kommande 12 månaderna än man varit på fyra år.

Går man ner i detalj så återfinns framtidstron i en rad sektorer och branscher.
Färjerederierna gynnas av låga bunkerkostnader, fraktraterna visar en uppåtgående trend och övrig tillverkningsindustri ”uppvisar en stabil och kontinuerlig tillväxt”.
Liknande tongångar hörs från handel, hotell, restaurang, finans, tjänsteföretag, livsmedelsindustri och delar av primärnäringen.
Till det här ska läggas att arbetslösheten väntas sjunka tillbaka något; ned mot försvinnande låga 3,4 procent under 2018. Därtill förväntas även den privata konsumtionen öka något.
Noteras ska även att intäkterna för landskapet förväntas landa på 249 miljoner euro under 2017 och öka till 253 miljoner euro 2018, åter enligt Åsub. Det handlar alltså här om både klumpsumma och flitpeng.
Trots alla larm lever alltså landskapet i en verklighet där intäkterna stadigt går uppåt.
Det så kallade sparbetinget handlar alltså i praktiken om att se till att kostnaderna i varje fall inte ökar med ännu flera miljoner än de extra miljoner man varje år får in i form av nya intäkter. Omöjligt kan väl det inte vara?
De upplyftande signalerna från den åländska ekonomin kommer samtidigt som även finländsk ekonomi visar allt tydligare tecken på att piggna i.
Den ena indikatorn efter den andra har under vintern och våren visat att det nu äntligen håller på att vända. Något som är väldigt viktigt även ur ett lokalt perspektiv eftersom många åländska företag har sin huvudmarknad på den finländska sidan. Lägg därtill att landskapets finanser är sammanflätade med statens.
Så sammantaget finns därför alla skäl att med tillförsikt notera utvecklingen och fortsätta fundera kring hur Åland ytterligare kan försöka stärka den positiva trend som nu blir allt tydligare.
Varför exempelvis inte ta en lite mer allvarlig titt på det förslag som Jörgen Strand nyligen kastade fram i en intervju för Ålandstidningen?
Den före detta finansministern menade att landskapet borde följa Sverige och införa ett jobbskatteavdrag för att driva på köpkraften och tillväxten. Något som självstyrelsen har alla lagliga möjligheter att göra.
Just nu verkar man inom regeringen dock ha fullt upp med att fundera på hur välståndet ska fördelas av alla de nya administrativa strukturer som planeras. Men det här kunde i så fall vara ett högintressant sätt att också få ett lite större fokus på hur välståndet ska skapas.
Pengar får man ju nu dessutom, som ovan nämnts, in på kontot.

Niklas Lampi