Skatteintäkterna räcker inte till och investeringsskulden är stor. Det var kontentan i finansminister Mats Perämaas (Lib) och finanschef Conny Nyholms presentation av landskapsregeringens förslag till vårbudget.
Att åtgärda landskapets ekonomiska problem kommer att ta tid och det kommer att svida. Samtidigt kan det inte komma som en överraskning för någon som bemödat sig om att sätta sig in i det offentliga Ålands ekonomi. Landskapet är tvingat till sparåtgärder för att säkerställa framtida vård, skola och omsorg.
Det räcker inte med tidigare aviserat mål om att spara fyra miljoner euro per år de kommande sex åren. Ytterligare 15 miljoner krävs för att landskapet ska nå ett nollresultat, enligt finansministern. Utmaningarna är större än befarat och man kan konstatera att landskapets investeringsbehov medför att det är långt ifrån säkert att ens det här besparingsprogram räcker.
För i förslaget finns inte behovet av en ÅHS-renovering med, som enligt en del branschkunniga kan bli en investering på upp mot 200 miljoner euro, och inte heller finns beställningen av tre frigående färjor och två linfärjor, en investering på upp mot 110 miljoner euro. Förvisso räknar landskapsregeringen med extra anslag för färjorna, men det är nog inget man ska ta för givet.
Att ekonomin är så dålig som den är kommer inte som en överraskning. Skatteintäkterna har inte på länge räckt till för att bekosta verksamheten. Finanschefen sade under veckans presskonferens att 2017 var senast pengarna räckte till.
Det är därför direkt oförstående att inte åtgärder vidtagits tidigare och det är synnerligen underligt att man inte under den föregående mandatperioden skridit till verket. Detta trots att stora merparten av våra politiker och tjänstemän var fullt medvetna om situationen och ville få saker uträttade.
Självklart kommer inbesparingarna att påverka oss vanliga ålänningar. Det kommer dessutom påverka vår vardag i allt från att sjukdomsavdraget avskaffas och hemvårdsstödet justeras till att det blir förändringar av turlistorna – bara för att nämna några områden som omfattas av budgeten. Att vi nu kommit hit är olyckligt men förståeligt då väntan på inbesparingar varit för lång. Samtidigt måste detta ske för att Åland ska ha råd med de investeringar som krävs och sluta spendera pengar som man inte har.
Förutom allt detta så är det tydligt att landskapet kommer att behöva låna. I första hand av fastighetsverket och Paf men finansministern utesluter inte externa långivare. Att låna är så klart olyckligt men om lån betyder investeringar som får ner driftkostnaderna så är det i alla fall okej.
Förslaget ska nu till lagtinget och vi kommer med all säkerhet få höra röster som säger att landskapets ekonomi är bra och inte det skick som sägs i vårbudgeten. Att inbesparingar inte behöver göras. Här ska dock ett varningens finger höjas. För det är lockrop som är ren och ram populism. En populism som bara för Åland djupare ner i en ekonomisk kris och som leder till att vi lånar av kommande generationer och lever över våra resurser.
Daniel Dahlén
