Instagram-kontot Pallrigheter blev en snackis förra veckan. Kontot var en humorsida som drev med åländska företag, men efter bara några dagar valde skaparen att lägga ner det.
I sitt avslutande inlägg skrev upphovspersonen: ”Tyvärr gick det lite som jag hade förväntat mig, då jag har fått en hel del negativa kommentarer i min inkorg, och dessvärre även hot om rättsliga åtgärder om jag inte tog bort en specifik logotyp.”
Huruvida man tycker att ett satiriskt skämt är roligt är subjektivt. Man behöver inte vara överens med den uttryckta åsikten, och den som blir upprörd har all rätt att säga ifrån. Man ska kunna kritisera satir, texter, låtar och konstverk som uppfattas som grova eller smaklösa.
Mer oroande är när det ställs krav på att satir ska förbjudas. Att inte kunna uttrycka något som kan vara kontroversiellt eller riskerar att kränka någon, utan att möta hot om anmälningar, är talande för ett klimat som känns viktigt att diskutera.
Förstår de som skriker om anmälningar vad det är man krattar manegen för? Vad mer ska vara straffbart att skämta om? Ska myndigheter bestämma vad vi ska skratta åt? Att censurera och kontrollera rätten att skriva, skämta, skapa och debattera känsliga ämnen är i grunden farligt. Om vi öppnar den dörren kommer vi inte att kunna stänga den igen.
Att rucka på yttrandefriheten för att undvika att människor stöter på obehagliga åsikter eller tankar är ingen bra väg att vandra. Det handlar inte om att man måste hålla med eller stödja åsikterna, utan att säkerställa en öppen debatt där alla kan delta fritt.
Ett citat från den brittiska författaren Evelyn Beatrice Hall, som sammanfattade hennes syn på Voltaires tankegångar, belyser vikten av yttrandefrihet: ”Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att dö för din rätt att säga det.’”
Satir är en form av humoristisk kritik som används för att på ett bitande sätt skämta om eller ifrågasätta människors beteenden, samhällsproblem och maktmissbruk. Genom att överdriva och använda ironi kan satiren belysa känsliga ämnen och tabun på ett sätt som kanske annars inte är möjligt. Det kan bidra till att hålla makthavare och offentliga aktörer ansvariga samt uppmuntra till debatt och kritiskt tänkande.
Tumregeln är: Kan man inte skämta om en sak kan man heller inte prata allvar om den.
Att attackera ett Instagramkonto trollar inte bort ett eventuellt känsligt ämne. Ironiskt nog kan de upprörda reaktionerna ha lett till att fler har fått upp ögonen för just det man vill stoppa. Kanske borde man snarare ha ignorerat innehållet än att ge det uppmärksamhet, om man nu ville minska spridningen.
Enligt varumärkesexperter är det inte alltid negativt för ett företag att utsättas för satir. Faktum är det både kan öka synligheten och stärka förtroendet hos kunder och allmänheten. Genom att ta emot satir på ett öppet och humoristiskt sätt kan företaget visa att man har självinsikt och är öppet för olika perspektiv och åsikter. Det kan också fungera som en spegel som visar på eventuella brister eller problem. Genom att ta till sig satiren kan företaget använda den som en möjlighet till självförbättring.
Linda Blix
tel: 26 637
