Den dåvarande landskapsregeringen lanserade planerna på att göra om delar av de medel Åland får från den Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) från stöd till riskkapital för fyra år sedan. Planerna fick genast hård kritik, både från näringslivet och lagtinget.
Företagarna på Åland argumenterade för att omvandlingen inte går att förverkliga eftersom den ”baseras på orealistiska grunder”. Från Centern fick planerna kritik eftersom Åland är för litet för en satsning på riskkapital. Det finns för få företag som vill satsa och de som satsar vill inte släppa in några stora externa ägare, argumenterade man.
Så sent som i fjol beskrev lagtingsledamoten Veronica Thörnroos (C) omvandlingen av stödpengar hos näringsavdelningen till riskkapital hos Ålands utvecklings Ab som ”en fullmakt in blanco” och att lagtinget helt mister insynen i hur pengarna används.
Större öppenhet
Från och med 2016 har Ålands utvecklings Ab tillgång till de tre miljoner euro i Eruf-pengar som ska användas som riskkapital. Bolaget skulle haft sin bolagsstämma i måndags, men som Ålandstidningen skrivit ajournerades den. Orsaken var att ägaren, landskapet, vill se en tydligare redovisning över hur de omdebatterade Eruf-pengarna hittills använts.
– Ägaren tycker att bokslutet måste vara mer informativt gällande de tre miljoner i Eruf-pengar vi fått. Landskapsregeringen vill att det tydligt framgår hur mycket av dem vi satsat. I vårt nuvarande bokslut skiljer vi inte dessa pengar från vårt övriga riskkapital, säger Danne Sundman.
Är det av politiska eller tekniska skäl landskapet vill att ni gör om bokslutet?
– Både och. Enligt landskapets ägarpolicy ska bolagen vara öppna, mer öppna än vad som egentligen krävs. Man har också tagit till sig av massmedias begäran om större öppenhet. Det medverkar vi gärna till, samtidigt har vi en del affärshemligheter och måste tänka efter när vi kommunicerar.
– Sedan kan även EU:s revision vara nödvändigt och ibland även onödigt nitiskt, så då är det dumt att dölja något när man inte har något att dölja. Det är bäst att vara öppen, det är ingen stor grej.
Stallhagen och Leakomatic
Hur mycket av de tre miljonerna har Ålands utvecklings Ab investerat under det första året?
– Det kan jag inte svara på, men vi har gjort flera investeringar redan, säger Danne Sundman.
I vilka bolag?
– Till exempel i Stallhagen, där vi är med och finansierar den sista fasen i expansionsskedet. En annan investering vi kan kommunicera ut är den i Leakomatic. Problemet är att vi inte kan kommunicera ut alla investeringsbeslut innan de andra investerarna har godkänt det. Vi ställer krav på att man även ska ha andra, privata investerare med, så det finns ju alltid sådana.
– Men det är ganska många investeringar på gång, fem totalt om man räknar högt.
Både Stallhagen och Leakomatic har några år på nacken, satsar ni i nya företag också?
– Ja vi har några på gång som är i startupskedet.
En viktig skillnad mot vanliga stöd är att Ålands utvecklings Ab hoppas få tillbaka en stor del av dessa EU-pengar som sedan kan investeras på nytt, i nya projekt.
– Tanken är att vi ska göra en exit i bolagen och går det bra får vi tillbaka 100 procent av pengarna. I Sverige har man sett att Almi Invest fått tillbaka 78 procent. Med bidrag får man alltid tillbaka noll procent.
Satsningen har fått kritik för att det blir svårt att hitta tillräckligt många intressanta projekt att investera i. Hur ser du på den kritiken i dag?
– Utgående från målsättningen om att satsa i två till tre företag per år har det gått bra. Sedan har inte vi samma urval som en motsvarande satsning i Stockholm, utan vi måste utvärdera alla ansökningar som kommer in och ha en lägre tröskel.
Fredrik Rosenqvist