När Ålandstidningen senast träffade Fifax Ab:s vd Pontus Nikula i Eckerö satte han symboliskt spaden i marken på den plats som valts för anläggandet av landskapets första landbaserade fiskodling. Nu, drygt åtta månader senare, pryds platsen av en 80 meter bred, 188 meter lång och 8 meter hög, till delar takförsedd byggnad.
– Nästan dubbelt större än Eckeröhallen, konstaterar Fifax projektledare för bygget Dan Engblom.
Den 15.000 kvadratmeter stora anläggningen drygt en och en halv kilometer från Ålands hav ska inhysa tre produktionsenheter, som var och en kan producera drygt 1.000 ton regnbågslax per år.
– För att komma igång så snabbt som möjligt fokuserar vi i dag på det som vi kallar ”affärsenhet I”, säger Pontus Nikula och pekar på den östra delen av byggnaden.
– Vi hoppas att vi kan börja odla den första fisken i oktober. Då kan man äta den redan om tio månader, fast då rör det sig förstås inte om fullvuxna exemplar.
Fifax räknar annars med att fisken behöver omkring 400 dagar från ägg till slakt.
– Då väger den förhoppningsvis omkring två och ett halvt kilo, säger styrelseledamoten Björn Geelnard.
Sprängde ned fem meter
Byggnadens mest anmärkningsvärda drag är att den inte är fem meter högre. Byggnadsfirma Hans Mattsson Ab har i stället sprängt fem meter nedåt i berget.
– Det är en mycket bättre lösning på alla sätt. Byggnaden skulle ha blivit fulare om den hade varit högre, och om tankarna inte hade varit nedsprängda så hade vi tvingats ta till ett dyrt och inte helt ofarligt arrangemang med stegar, säger Dan Engblom.
Anläggningen inhyser 36 tankar av varierande storlek. De närmast österväggen är byggda av 16 stycken tio meter höga och tre ton tunga betongelement som trycks samman av ett antal vajrar. En sådan tank kommer att innehålla knappt 585 kubikmeter vatten.
– Vi siktar på att hålla densiteten mellan 50 och 60 kilo fisk per kubikmeter vatten. Det är bäst för fiskens hälsa, säger Pontus Nikula.
Vattnet, som pumpas upp från havet i fem stycken 160 millimeter tjocka rör, cirkulerar konstant i tankarna. Påfyllningstakten är mellan 10 och 20 kubikmeter per timme och behovet kommer sig främst av avdunstning, men också av att fisken tar upp vatten då den växer.
Tunga ämnen – främst oätet foder och avföring –sorteras varje timme bort i något av de tre biologiska reningsverken och blir slutligen till gödsel.
Kan maximera tillväxten
Mellan tankarna löper ett så kallat Grading-system genom vilket fisken kan förflyttas med hjälp av vakuum. Tanken är att en sortering efter storlek ska göras var tredje månad.
– En av de största fördelarna med landbaserad odling är att vi kan flytta fiskarna, som växer olika snabbt, så att fiskar av liknande storlek simmar i samma tank. Det ger bättre möjligheter till rätt utfodring och vi kan då maximera tillväxten, säger Pontus Nikula.
En ytterligare fördel med den kontrollerbara miljön är enligt honom att fisken inte behöver bli skrämd.
– Det räcker med att det blir skugga över vattnet för att fisken ska bli rädd och dyka ned till bottnen. Därför kommer det att vara tyst och lugnt här inne.
Begär ett premiumpris
Affärsenhet I inhyser flera kläckningsbassänger. Pontus Nikula säger att det tar ett par veckor från kläckning före regnbågslaxen är ett fullstort yngel som väger 50 gram.
Därefter simmar den alltså i flera olika tankar i ungefär ett års tid före den sista simturen – det så kallade rensimmet – sker i för ändamålet avsedd bassäng vid västerväggen.
Efter rensim och slakt kommer Fifax att ta ur fisken.
– Vår produkt är urtagen regnbågslax som vi hoppas att väger drygt två kilo. 3.200 ton per år kan låta mycket, men det finns ingen ekonomisk lönsamhet i att vidareförädla så pass små volymer här. Det är gigantiska industrier som sköter sådant, säger Björn Geelnard.
Var ligger marknadspriset på regnbåge i dag?
– Kilopriset pendlar mellan 3,5 och drygt 4 euro. Fast vi kommer att begära ett premiumpris av marknaden, eftersom fisken håller högre kvalitet och vår miljöpåverkan är mindre än andra producenters.
3.200 ton regnbåge som säljs för 4 euro per kilo inbringar 12,8 miljoner euro till Fifax årligen.
Landskapsregeringen klubbade förra månaden 3,92 miljoner euro till Fifax och den planerade fiskfoderfabriken på Kumlinge. Hur mycket av de pengarna har ni räknat in?
– Landskapsregeringen har fortfarande kvar att fatta beslut om själva medelsutdelningen. Sammanlagt har vi räknat med stöd på drygt två miljoner euro till projektets totalkostnad om 18 miljoner euro, säger Björn Geelnard som påpekar att investeringsstöd på 50 procent inte är ovanliga till Fifaxs finländska konkurrenter.
Bolaget ägs i dag till 49 procent av styrelseordföranden Pentti Kulmalas Helmetcapital. Ett drygt 50-tal aktieägare – de flesta ålänningar – sitter på resterande 51 procent av aktierna.
Anställer från augusti
Om drygt tre månader hoppas Fifax alltså på att plantera in den första fisken, som slaktas ytterligare sju månader därefter.
– Vi börjar anställa från och med augusti, säger Björn Geelnard.
En av de kommande anställda, forskaren Heidi Kunttu från universitet i Jyväskylä, besöker anläggningen under torsdagen. Hon doktorerade 2010 med en avhandling om columnarissjukdomen, den vanligaste fisksjukdomen i Finland.
– Det ska bli mycket intressant att jobba här. Anläggningen erbjuder goda möjligheter att skydda fisken från sjukdom, säger hon.
Pontus Nikula räknar med att mellan 50 och 60 ton fisk kommer att lämna anläggningen varje vecka när produktionen har kommit igång fullt ut.
– Det blir inte så väldigt många bilar. En eller två om dagen, trots att fisken transporteras på is.
 

Robert Vickström