När vi stiger ur bilen i Önningeby, Jomala välkomnas vi av en galande tupp, och innanför dörren möts vi av en glatt svansviftande hund. Här bor Malin Rundberg, som tillsammans med kollegan och vännen Susanne Ekholm har höns av olika sorter och driver Instagramkontot Äggledarna.

– Det började med att jag lånade några sommarhöns av Malin, säger Susanne. Under pandemin utvecklades sedan intresset och de började kläcka fram kycklingar av olika raser.

I dag har barnmorskorna tillsammans ungefär 40 höns och håller tillsammans på med uppfödning av olika hönsraser, alla med egna egenskaper. Genom att byta ägg med andra får de nya sorter men också nya individer för den genetiska variationen.

– Det många strävar efter är att få många olika färger på äggen, så att det blir den här färgpaletten, säger Susanne.

Malin visar upp några av deras ägg, som går från blått till mörkbrunt i olika nyanser. I köket finns också påskris som har dekorerats med egna hönsfjädrar.

– Men vi har hönstema året om, inte bara på påsken. Jag samlar till exempel på tuppar som jag hittar på loppis, säger Susanne.

Idén kläcktes på jobbet

Malin och Susanne arbetar båda som barnmorskor, och det var under en lugn kväll på jobbet i mars 2020 som de fick idén att börja kläcka fram fler kycklingar av andra raser tillsammans. Det var också då de hittade på namnet Äggledarna, och de bestämde sig för att starta ett gemensamt Instagramkonto. Kontot har i dag, tre år senare, över 1.100 följare.

– Vi upptäckte då att det finns många med höns som intresse, det är som ett community både i Sverige och Finland, säger Susanne.

– Det hänger också ihop med självhushållning och att det blir ett kretslopp, man ger hönsen matrester och så får man ägg tillbaka. Ibland kommer också andra bekanta med matrester till hönsen, säger Malin.

Malin och Susannes höns värper mellan 150 och 250 ägg per höna och år. Under hösten har de en paus när de får rugga, byta fjädrar. Den största delen av hönsen bor hos Malin i Önningeby, men Susanne har också en flock hos sig i Mariehamn. Hon har hittills inte stött på något missnöje från grannarna över att hon har en tupp som bor i lekstugan på gården, snarare tvärt om.

– Det finns inga regelverk kring att ha höns i stan, men jag har gått runt och pratat med alla grannar och de får också ägg då och då, säger hon.

– Din tupp har också ett djupare läte, de är inte så högljudda, lägger Malin till.

– Nej, de är ganska tysta. Och en skällande hund kan ju också störa grannar, säger Susanne.

Äggkläckning

Malin och Susanne har flera äggkläckningsmaskiner som tillsammans har en kapacitet på cirka 140 ägg. Just nu har de två maskiner i gång med 20 ägg i varje. Några av kycklingarna som ska kläckas ska Malin behålla, men resten kommer att flytta till nya hem efter några dagar. Äggen ligger i maskinen i 21 dagar före kycklingarna kläcks, och de håller tiden ganska exakt.

– Efter ungefär en vecka kan man lysa genom äggen med en ficklampa och se fostren, säger Susanne.

– Det är lite som ett ultraljud, säger Malin.

Själva ”förlossningen” när kycklingen kläcks kan sedan ta från en timme upp till ett dygn. Både Malin och Susanne tycker att det är svårt att inte få hjälpa till när kycklingen ska kläckas, men de ska klara sig själva.

– Det är en del av det naturliga urvalet, om en individ inte kommer ut själv är den ofta sjuk, svag eller missbildad, säger Malin.

De har tidigare också låtit en höna ruva äggen.

– Vi hade en höna som var duktig på att ruva, Elsa Kinuskisås, men hon blev tyvärr tagen av en räv, berättar Susanne.

– Det bästa är att se hur hönan tar hand om kycklingarna, de gör ett bättre jobb än oss. Små kycklingar kräver mycket jobb, säger Malin.

Har ni någon nytta av ert yrke i era roller som hönsmammor?

– Vi är väldigt noggranna med hygienen när vi hanterar äggen som ska kläckas. Och vi har haft bra resultat i kläckningsmaskinen, tack vare hanteringen och vår kunskap om hygien och smittspridning, säger Susanne.

– Vi har också ett stort intresse i att få se processen och hur fostret utvecklas i ägget, säger Malin.

Malin visar oss in till rummet där två äggkläckningsmaskiner står. Äggen i den ena kommer att kläckas idag, resten på måndag. Fram till några dagar före kläckning vänds äggen i maskinen, där också temperatur och luftfuktighet ska regleras.

– Nu under de sista dagarna slutar man vända dem och sänker temperaturen lite, berättar Malin.

När kycklingarna har kläckts får de till en början vara kvar i maskinen. Om den öppnas för ofta stör det luftfuktigheten.

Flera raser

Vi går ut på gården, där det finns flera flockar med olika hönsraser. Den dansk-svenska gårdshunden Donna följer med oss runt.

– Hon är duktig på att jaga råttor, berättar Malin.

Just nu hålls hönsen instängda, eftersom man inte får ha dem utomhus på grund av risken för fågelinfluensa. Malin plockar upp en höna av den engelska rasen Sussex.

– Det här är Meghan, säger hon glatt.

Hönsen kommer gärna när det bjuds på favoritgodiset – solrosfrön. Malin och Susanne visar även upp kycklingar som nu är fyra veckor gamla. Förutom dem finns det en blandad grupp och tre avelsgrupper som hålls rasrena. Totalt har de höns av fem olika raser, med olika egenskaper och färger på äggen. Några har en rolig frisyr av fjädrar som står upp på huvudet.

– De är av rasen paduan, de är väldigt tama, säger Malin.

Uppmaning till andra

Malin och Susanne uppmanar andra som funderar på att skaffa höns att läsa på och planera först.

– Många inser kanske inte att höns är ett åtagande, de är riktiga djur som behöver omvårdnad, säger Susanne.

– Man måste också planera innan, till exempel var de ska bo. Man kan inte sätta små kycklingar tillsammans med vuxna höns direkt, säger Malin.

För den som tänker på att skaffa höns rekommenderar de att börja med unga och friska individer, även om man då får vänta ett tag på att de ska börja värpa. På så sätt slipper man få in någon smitta från början.

– När vi kläcker kycklingar som ska flytta låter vi dem inte vara tillsammans med de andra hönsen, för att de inte ska föra vidare några sjukdomar, säger Susanne.

Själva tycker de mycket om att pyssla med hönsen tillsammans.

Hur mycket tid sätter ni på att ta hand om hönsen?

– Jag är ute ungefär en timme om dagen, säger Malin.

– Jag är inte ute lika länge varje dag med min flock. Sedan har vi ibland talka där vi hjälps åt att pyssla med hönsen, säger Susanne.

– Det är kul när vi gör saker tillsammans, som att bada dem och smörja in deras fötter. När tupparna ska slaktas gör vi det också tillsammans.

– Men hönor som blivit gamla och slutat värpa slaktar vi inte. De är kvar som husdjur, säger Malin.

Vad är det svåraste med att ha höns? Och vad är bäst?

– Det är jobbigt när någon är sjuk eller skadad, och man inte vet vad man ska göra, säger Susanne.

– Ja, och det kan vara svårt då veterinären inte heller vet vad som ska göras, säger Malin.

Båda håller med om att den bästa tiden med hönsen är försommaren.

– Det bästa är när de kan gå ute, och man har kycklingar. Och så får man ägg!