Under gårdagens mangling av förslaget att bolagisera Västerhamn var det bara Socialdemokraterna som hade en avvikande åsikt, men inte heller de är helt emot en bolagisering.
Allting handlar om EU-regler, mer exakt om artiklarna 107-109 i ”fördraget om europeiska unionens funktionssätt”, det så kallade EUF-fördraget. Av artiklarna framgår att statsstöd till verksamheter som gynnas framför konkurrenter är olagliga, och sedan definieras vad sådant statsstöd handlar om. Och eftersom det finns privata hamnar på Åland, och eftersom finländsk lag bygger in kommunalt stöd i begreppet statsstöd så måste Västerhamn bolagiseras.
Det är bråttom
Det är dessutom bråttom. Bolagiseringen måste vara klar före nyår, annars bryter Åland mot EU-rätten och så måste landskapet försvara sig i en massa rättsprocesser. Det hävdar i alla fall förespråkarna för bolagiseringen.
Om detta råder förresten, nästan i alla fall, konsensus i stadsfullmäktige.
För tf stadsdirektör Emma Dahlén handlade kvällens diskussioner om att få mandat för att göra en utredning av en bolagisering.
– Det handlar om att utarbeta ägardirektiv, bilda själva bolaget och skriva ett överlåtelseavtal. Det sista är det viktigaste dokumentet. Vad ska överlåtas? Vattenområden? Byggnader? Småbåtshamnen? Om fullmäktiges önskan är att en sådan utredning ska göras går den sedan vidare till infrastrukturnämnden för bedömning och därifrån till stadsstyrelsen och därefter fullmäktige, förklarade hon från podiet.
Allting måste klaras av i rekordfart. Senast i oktober måste paketet klubbas för att allt ska vara klart senast den sista december.
– Vi är inte emot att man gör en utredning. Men det finns en rad oklarheter. Det saknas en utredning av personalfrågorna till exempel. Och det finns inga regler om att bolaget ska följa kollektivavtal, sade Igge Holmberg (S) i sitt anförande.
Inte emot en utredning
Partikamraten Barbro Sundback (S) gav eldunderstöd och talade en lång stund om sina erfarenheter av att sitta i bolagsstyrelser. Elverket bolagiserades exempelvis förra året.
– Det finns en stämning av att man inte för vidare vad som sagts i ett styrelserum, trots att det är mariehamnarna som äger bolaget. Insynen i bolaget måste garanteras. Och vad ska fullmäktige syssla med om all makt utlokaliseras till bolagsstyrelser, sade hon.
Men även hon hävdade att hon inte har något emot en utredning, även om resultatet inte nödvändigtvis måste bli ett aktiebolag. Det finns andra förvaltningsformer som kan bli aktuella, menade hon.
Fredrik Granlund