Den oberoende journalistiken är under attack. President Donald Trumps skamlösa ljugande och påstående att det är journalisterna som ljuger när de avslöjar hans lögner, har öppnat en dammlucka av misstro mot etablerad media.
Att makthavare vill slippa besvärliga frågor och stoppa obekväma granskningar är gammalt. Trump är förvisso inte först med att ljuga, men han är så att säga störst i gebitet eftersom det som händer i USA tillmäts ett så oerhört högt intresse i Europa och i synnerhet i Norden.
Nu när alla kan publicera sig och, åtminstone i teorin, nå alla med nätuppkoppling, är behovet av gamla hederliga redaktörer större än någonsin. Personer som med sin yrkeskunskap och erfarenhet hjälper till att sålla i informationsstormen och lyfta fram det allmänintressanta och korrekta.
Vårt samhällssystem bygger på uppgiftsfördelningen mellan den lagstiftade, den dömande och granskande makten. Allt hänger på att medborgarna litar på att systemet fungerar.
Därför måste granskarna också granskas. I synnerhet public service-medier som lever på sin skattefinansiering just för att vara så oberoende som möjligt.
I Finland utförs granskningen av Opinionsnämnden för massmedier (ONM). En uppgift man just utfört genom att klandra public servicebolaget Yles undfallenhet mot statsminister Juha Sipilä.
Skandalen brakade loss i slutet av november i fjol. Tidningen Suomen Kuvalehti avslöjade att Yles finskspråkiga nyhets- och aktualitetsredaktion skulle ha gett vika för påtryckningar från statsministern. Enligt uppgift stoppade Yle två planerade artiklar som var en fortsättning på Yles pågående granskning av statsministerns intressekonflikt kring det statliga gruvbolaget Terrafames affärer. Yle hade tidigare avslöjat statsministerns nära kopplingar till bolaget Katera Steel som fått en stor order av gruvbolaget.
Inför publiceringarna av de två nya artiklarna kontaktade Juha Sipilä en reporter samt chefredaktören för Yles finskspråkiga nyhets- och aktualitetsredaktion, Atte Jääskeläinen, med en stor mängd e-postmeddelanden.
Internationella Reportrar utan gränser fördömde Juha Sipiläs agerande, som tyvärr visade sig bära frukt. Yles ledning stoppade artiklarna.
Men för det tilltaget fälls alltså Yle av Opinionsnämnden som konstaterar att Yles ledning gav efter för påtryckningar. ONM anser att flera ingredienser i historien tyder på att chefredaktören låtit sig påverkas i sina publiceringsbeslut. Enligt nämnden fattade Yle flera ovanliga beslut om hur frågan skulle behandlas efter statsministerns alla brev. Beslut som enligt ONM saknade journalistiska grunder.
Samtidigt betonar ordföranden för pressens opinionsnämnd Elina Grundström att nämnden inte har funnit några tecken på att Yle skulle ha brutit mot reglerna med avsikt.
Opinionsnämnden gjorde också ett officiellt uttalande om Sipiläs handlande: ”Statsministerns agerande var minst sagt oövervägt och ägnat att begränsa rundradions yttrandefrihet”.
Dessutom vägrade Sipilä i två dagar att ge en kommentar till Yle gällande sin koppling till Katera Steel. Enligt ONM kan också ett sådant beteende anses begränsa yttrandefriheten, särskilt då det är fråga om en minister.
Beslutet att klandra Yle togs dock med liten marginal. Nämndeledamöternas omröstning slutade 6-6, varvid ordförandens röst avgjorde.
Granskningssystemet fungerade med andra ord i det här fallet, vilket är huvudsaken. Att visa att granskningen fungerar är det enda sättet att bekämpa ljugande makthavares propaganda mot en oberoende media.
Petter Lobråten