Med augusti kom den efterlängtade värmen och med den algblomningen. Att algsoppan inte bara är äcklig och ful utan också direkt farlig har tragiskt visats i sommar då två hundar dött efter att ha förgiftats i samband med bad.
Runt Östersjön lever 90 miljoner människor. 80 procent av de föroreningar som rinner ut i Östersjön kommer från vattendrag i de nio angränsande länderna.
Tillförseln är cirka 70.000 ton kväve och cirka 30.000 ton fosfor per år. Det motsvarar mer än en fördubbling de senaste 100 åren. Sedan varierar mängderna från år till år bland annat beroende på nederbörd.
Det är som bekant jordbruket som står för det största bidraget men också bilismen, orenade avlopp och industrin är medskyldiga.
Det är sedan den 1 april i år förbjudet för fritidsskeppare att tömma toalettavfall i Östersjön. Men för de stora fartygen finns inga förbud mot att dumpa vare sig kemikalierna, tvättvatten eller toalettslam ihavet.
De åländska rederierna tar dock föredömligt sitt ansvar och tömmer avloppsvattnet i reningssystemet i land. Men de åländska fartygen är ju inte ensamma till havs.
FN:s sjöfartsorganisation, IMO, beslöt förbjuda utsläpp från passagerarfartyg i Östersjön från 2016. Men motståndet har varit starkt och tidpunkten har skjutits fram flera gånger. Senast budet är till 2021.
Många rederier går inte med på kostsamma miljösatsningar och pekar på att många hamnar runt Östersjön saknar utrustning för att ta emot avloppsvatten.
Men att kunna sätta en miljöstämpel i marknadsföringen kan dock också vara en ekonomiskt lönsam satsning. Enligt en enkät som Världsnaturfonden låtit göra svarar 93 procent av kryssningsresenärerna att man i framtiden skulle välja ett fartyg som inte släpper ut avloppsvatten i havet.
Det finns enorma vinster att göra på att hejda utsläppen. Inte bara för miljön utan rent ekonomiskt. En rapport beställd av Zennström Philanthropies i samarbete med The Boston Consulting Group (BCG) har undersökt hur miljö och ekonomisk tillväxt runt Östersjön hänger ihop.
Man har analysera utvecklingen i 1.500 kommuner i Östersjöländerna under 15 år. Undersökningens slutsats är att miljöförstöringen kommer att kosta hundratusentals jobb om den tillåts fortsätta. En sämre miljö innebär till exempel färre jobb i turistnäringen men leder också till en generellt sett sämre ekonomisk tillväxt.
Men en andra slutsats är att kloka miljösparande åtgärder hos dessa 1.500 kommuner inte bara kommer att spara pengar utan också att skapa arbetstillfällen.
I rapporten argumenterar man att för en genomsnittlig kommun uppgår skillnaden mellan två scenarier, ”klara vatten” och ”haveri” till nära 3.000 årsverken summerat över 15 år. För hela regionen innebär det en skillnad om 900.000 jobb år 2030, vilket motsvarar cirka två procent av regionens totala arbetskraftsutbud.
Petter Lobråten