På en presskonferens i går informerade Visit Ålands vd och styrelseordförande att organisationen utsatts för en omfattande förskingring. Åtminstone 400.000 euro ska sedan 2012 ha försvunnit, enligt en utredning som gjorts internt.
Vd och ordförande lastar ansvaret på organisationens ekonomiansvariga, som inte längre är i tjänst. Hen ska ha förfalskat kontoutdrag, levererat felaktiga rapporter och undanhållit handlingar. Fallet har nu polisanmälts.
Utredningen och senare prövningen i domstol får visa vad som riktigt hänt. Men redan inkommande veckas torsdag, då Visit Åland håller ordinarie stämma, prövas styrelsens och i förlängningen vd:s förtroende.
Här är det inte alls sagt att alla röster rakt av köper förklaringen att ledningen gjort allt den kunnat och att allt är den ekonomiansvariges fel. Visit Åland är ingen jättestor organisation med komplicerade flöden. Man får nästan alla sina pengar från landskapet och styr dessa till i huvudsak två saker – löner för anställda och marknadsföring.
Ändå har det undgått alla i ansvarig ställning att en betydande del av årets alla budgetmedel förbrukats utan att man fått något för pengarna.
Vidare har alltihop klarat attesteringen av fakturor, om en sådan gjorts, utan att varningslampor blinkat.
Det är inte svårt att bygga en argumentation där man hävdar att allt det här andas bristande intern kontroll och bristande grepp om verksamheten. Det återstår därför att se om de betalande medlemmarna nöjer sig med de motiveringar som lagts fram, eller om de menar att det krävs en mer genomgripande förändring för att återfå förtroendet.
Bortsett från den interna debatt som nu väntar återstår frågan hur finansiären landskapet ska gå vidare.
Ställd inför en av de största förskingringarna av skattemedel någonsin på Åland är det helt förståeligt att landskapet redan nu drar i bromsen och säger nej till eventuella nödlån. Men samtidigt väcks även frågan om landskapet per automatik ska fortsätta skriva ut sina årliga, öronmärkta miljonbidrag till Visit Åland. Svaret beror rimligen på hur hela den här historien utvecklar sig, i rättsväsende och den stundande interna behandlingen.
För Åland som destination är det som nu händer endast trist. Visit Åland är för stunden det enda samlande paraply som finns för turistnäringen, med det viktiga uppdraget att brett föra ut Åland som resmål. Också tidigare har det stormat inom organisationen. Tyvärr ser det nu åter ut som interna svårigheter kommer att sluka energin medan jobbet att locka flera till Åland får stå åt sidan.

Niklas Lampi