I lördagens dagens debatt går Rolf Granlund (ÅF) till angrepp mot åsikten att den allt större andelen äldre i vårt samhälle hotar den offentliga sektorns finanser. Ett hot som enligt många måste mötas bland annat med en samhällsservicereform.
Rolf Granlund tycker att det är en ”förnedrande klappjakt” att skylla de problem den offentliga sektorn står inför på de äldre, och därmed måla ut alla 65-plussare till ”snyltare och syndabockar”.
Enligt Rolf Granlund gör Ålands äldre många viktiga insatser i samhället samtidigt som de under de många år de arbetade betalade för sina pensioner, och därmed inte borde vara en belastning för samhället på sin ålders höst.
Rolf Granlund har flera poänger i det han skriver. Under de 20 år som följde andra världskriget, det vill säga från 1946 till 1960-talets slut, föddes det väldigt många barn på Åland. När dessa stora årskullar växte upp, och barnafödandet samtidigt avtog, fick Åland en extremt fördelaktig åldersstruktur vad ekonomisk tillväxt beträffar.
Att vi under några årtionden hade väldigt få äldre och barn i förhållande till personer i arbetsför ålder är en stor bidragande orsak till att Åland i dag är så ekonomiskt välmående. Så ingen kan påstå att personer födda på 1940-, 50- eller 60-talet är snyltare. De skapade det välstånd vi har i dag.
Det vore också fel att påstå att personer som fyllt 65, 70 eller 80 inte kan fortsätta bidra till samhället på en mängd olika sätt. Som Rolf Granlund skriver är våra äldre allt friskare och redan i dag avlastar de den offentliga sektorn med frivilligarbete och genom att jobba längre upp i åren.
På samma gång kan vi inte heller blunda för att den allt större andelen äldre även är en utmaning. Den åldersgrupp i samhället som ökar absolut snabbast är den över 65. I fjol ökade antalet personer över 65 år med 194 stycken medan antalet personer mellan 35 och 49 minskade med 23.
Anledningen till att detta är ett problem för de offentliga finanserna är att det i dag är mycket ovanligt att personer över 65 arbetar. Mellan 80 och 90 procent av personerna mellan 25 och 69 år är sysselsatta. Sedan faller sysselsättningen drastiskt.
Knappt 60 procent av de mellan 60 och 64 år arbetar och bara 15 procent av de mellan 65 och 69 är sysselsatta. Av de nästan 2.700 personer som var över 70 år på Åland i fjol arbetade exakt sex stycken, eller noll procent avrundat till jämna heltal.
Om inget förändras kommer den totala andelen av Ålands befolkning som arbetar falla drastiskt de kommande åren. Och alldeles oavsett hur friska våra pensionärer är innebär detta ett problem för den offentliga sektorns finansiering eftersom skatteintäkterna i förhållande till befolkningens storlek krymper.
Men det finns ett antal lösningar på denna utmaning. En av dem är givetvis en reform som kan effektivisera det offentliga Åland. En annan är att göra det lättare för de som vill och kan att arbeta längre upp i åren. De äldre är i dag är en stor outnyttjad resurs, som både kan avlasta de offentliga sektorn och på andra sätt bidra till samhällsekonomin.
Åland behöver också inflyttning. Redan i dag har vi inflyttningen att tacka för att vi har förhållandevis många personer i medelåldern. Vi måste även se till att unga kommer snabbare in i arbetslivet, bland annat genom att ta ungdomsarbetslösheten på allvar.

Fredrik Rosenqvist