För en tid sedan var jag och min familj tvungna att säga farväl till en kär familjemedlem, vår älskade hund. Hon som har varit med oss i vått och torrt i 13 år.
Det var en tung dag för hela familjen och som för vilken annan familjemedlem som helst som har gått bort vill man ge ett fint sista farväl med en begravning. Det är ju självklart att man ska behandlas med respekt och värdighet även när man har gått bort. Det var det sista vi blev bemötta av hos veterinären. De sa på kliniken att de kunde ha henne, vår fina hund en vecka där, tills vi kunde hämta henne till begravningen.
Dagen före ringde jag och frågade om det var något vi behövde ha med oss när vi skulle hämta henne. Fick svaret att allting var ordnat och att hon låg i en låda. När vi kliver in på kliniken och ber att få hämta vår hund så går veterinären in i ett närliggande rum, öppnar en stor frys och vi hör hur veterinären kastar runt de andra liken som ligger där tills hon hittar vår älskade livlösa hund. Hon kommer sedan tillbaka med en svart sopsäck. En sopsäck. Hon räcker över den och säger nonchalant: ”Om ni inte vill se den så stick lite hål i påsen före ni kastar den sen”. Vi var i chock. Jag har aldrig tidigare blivit bemött av ett så respektlöst beteende, både mot min familj och vår hund.
Givetvis tog vi ur henne ur soppåsarna. Där låg hon ihoptryckt med sitt huvud vridet i en onaturlig vinkel. Vi gav henne en fin kista i stället.
Detta är totalt oacceptabelt. Alla våra nära, även djuren, ska behandlas med respekt och värdighet. Både före och efter döden. Och om inte för djuren så för ägarna/de som blir kvar som har älskat villkorslöst.
Nu ligger hon begravd på en vacker plats nära sjön med ett hav av blommor över sig. Jag hoppas att jag och andra djurägare aldrig behöver vara med om detta igen.
Ida Himmelroos

Ålandstidningen