Rysslands centralbank höjer styrräntan från 10,5 till 17,0 procent. Det har talats om en finansiell storm som är på väg mot vår stora granne och centralbankens agerande lugnar inte. Tvärtom.
Ryssland står inför stora utmaningar - av flera skäl. För det första biter EU:s och USA:s ekonomiska sanktioner. För det andra påverkas de ryska bankerna och företagen av svårigheter att förnya sina utländska lån, som en konsekvens av sanktionerna. För det tredje påverkas Ryssland av en kraftig sänkning av oljepriset.
Priset på Nordsjöolja har från den 1 januari i år sjunkit från 111 dollar per fat till under 60 dollar den här veckan. Det här påverkar en oljeekonomi som Ryssland kraftigt och försvagar rubeln samt ökar kapitalflykten och inflationen, vilket ledde till måndagnattens räntehöjning. Oljepriset sätter också press på landets valutareserver då man budgeterat med ett oljepris på 105 dollar per fat.
Anledningen till att priset på det svarta guldet sjunkit är att den globala tillväxten varit blek. EU, Japan och Kina, världens tre största importörer, behöver inte lika mycket olja som beräknat. Den andra anledningen är att utbudet av olja ökar. USA gick tidigare i år, genom sin stora utvinning av skifferolja, förbi Saudiarabien för att bli världens största oljeproducent.
Saudiarabien oroar sig i sin tur över den ökande andelen amerikansk olja och vill därför pressa ut amerikanska producenter från marknaden genom att dumpa priset. Eftersom skifferolja är dyr att utvinna hoppas Saudiarabien på detta sätt kunna hålla sina marknadsandelar. Men priskriget blir dyrt för världens oljeländer, framförallt för Ryssland, Iran och Venezuela - eftersom oljepriset som en konsekvens sjunker.
Men hur påverkar oljepriset oss? I EU, som är världens största oljeimportör, kommer ett lägre pris betyda att mindre pengar behöver användas på energi. Europeiska Centralbanken räknade tidigare i december med att EU-länderna sparar över 3 miljarder euro per månad, i jämförelse med i somras. Det betyder att mer pengar blir över till annat - vilket med enkel matematik borde ha en positiv effekt på EU:s ekonomi. Det finns dock också risker med ett lägre oljepris. Dels att Europa hamnar i deflation, dels att det minskar ambitionen att göra miljösatsningar, vilket är bekymmersamt.
För åländsk del har oljepriset en större betydelse än för EU generellt. Transportnäringen använder mycket drivmedel och oljepriset påverkar priset på våra kommunikationer. För sjöfarten kommer ett lägre pris ha positiva inverkningar och dämpa den negativa effekten av övergången till lågsvavliga bränslen vid årsskiftet. För rederier med tankfartyg så har det lägre oljepriset också betytt högre inkomster för befraktning. Enligt Financial Times har spotpriset på tankers stigit till den högsta nivån sedan 2010 och är nu 50 procent högre än samma tid i fjol.
Det lägre oljepriset, även om det inte kommer att bestå för evigt, kommer därför mycket lägligt för den åländska sjöfarten som haft och har tuffa tider. Det måste därför ses som positivt för hela Åland, även om Putin inte är lika nöjd.
Mats Löfström

Ålandstidningen