Min partikollega Barbro Sundback ifrågasätter i en insändare de norråländska kommunernas arbete om ett norråländskt KST. Bland annat ifrågasätter BS de ekonomiska kalkylerna för ett sådant.
För min personliga del så har jag aldrig sett KST som en ekonomisk vinst för kommunerna utan mer att kunna erbjuda en likvärdig service samt att stärka arbetssituationen för dem som jobbar inom den sociala sektorn. Vad BS menar med att de norråländska kommunerna är mindre bemedlade får hon själv svara för, det tar jag kraftigt avstånd ifrån i alla fall.
På norra Åland finns det både livskraftiga men också ekonomiskt svagare kommuner. Vad vi har är en stark vilja till samarbete där vi ser att behovet finns. Personligen så ser jag ett KST-område som slutmålet. Men vägen dit verkar krokig och svår, förutom på norra Åland där man verkligen velat se resultat.
KST är för mig är ingen prestigefråga utan jag vill ge en så god, effektiv och rättssäker socialservice som möjligt. Jag som kommunpolitiker i min kommun har ett ansvar att jobba vidare med frågan för invånarnas bästa.
Ända sedan jag såg planeringen av Kommunernas socialtjänst och ett KST-område så har jag tyckt det varit ett bra och professionellt upplägg, och arbetsgruppen som jobbat fram KST tog fram allt som behövs för att ge en likvärdig och rättssäker service. Med till exempel tre olika kommunala serviceenheter så kommer fortsättningsvis servicen att skilja sig. Men det blir betydligt jämlikare än vi har i dag. September 2015 skrev jag i en insändare ”Tre kommuner är helt okej men jag vill bara ha ett KST”, det vill jag än.
Men vägen till målet har tyvärr blivit lite längre och krokigare för KST och nu försöker vi på norra Åland göra det bästa vi kan av den lag som antogs av lagtinget.
Göte Winé (S)

Ålandstidningen