Det tog bara 24 timmar mellan den braskande förstasidan med stora rubriker, där jag anklagades för jäv, till följande dags artikel där det med betydligt mindre text konstateras att jag inte är jävig i fråga om det faktum att min bror varit budgivare i 1 ( en ) upphandling i skärgårdstrafiken.
Ett oomtvistat faktum torde vara att jag har engagerat mig i utvecklandet av skärgårdstrafiken i 15-20 år. Det är alltså nu konstaterat. Jag är inte jävig i frågan om skärgårdstrafik och tänker därför fortsätta att agera med full kraft.
Det händer hela tiden att lagtingspolitiker agerar i frågor som påverkar dem själva eller deras anhöriga. Här några exempel: De lagtingspolitiker som livfullt deltar i jordbrukspolitiska debatter och till och med marscherar i protestprocession för att höja stöden, är de jäviga? Inte enligt min uppfattning.
Är den politiker som har egna barn, eller släktingar med egna barn, och som driver frågan om höjt hemvårdsstöd jävig? Nej, säger jag. Hur är det med tandvård? Blir man jävig om man vill ha fri offentlig tandvård? Nej, inte då heller!
Till slut vill jag säga detta. Lantrådet och infrastrukturministern fick uttala sig i frågan om mitt engagemang i frågan om skärgårdstrafiken. En mer subjektiv duo får man leta efter då det gäller att uttala sig just om mig eftersom jag är för dem en politisk motståndare.
Lantrådet sade att hon tagit illa vid sig av min kritik. Till henne vill jag säga följande: Jag har tagit illa vid mig av den oro jag sett i ögonen på de åländska sjömän som nu riskerar sitt jobb och kanske möjligheten att försörja sin familj.
Mats Perämaa

Ålandstidningen