Landskapsregeringens målsättning är att alla ska få en studieplats som antingen ger möjligheter till en yrkesutövning eller till fortsatta studier. Detta är ett politiskt mål som helt tydligt inte kunnat förverkligas.
Jag har följt med debatten kring antagningen av elever med anpassade kurser till Ålands gymnasium med sorg i hjärtat. Varför ska det vara så svårt att stöda och ge alla ungdomar möjlighet till ett framtida yrke? Samtidigt som flera femtonåringar inte fått en fortsatt studieplats sitter vi i lagtinget och debatter det utbildningspolitiska programmet. Ett program där man politiskt lyfter behovet av ökade stödinsatser och fler utbildningsalternativ inom den gymnasiala utbildningen både för elever med anpassad lärokurs i grundskolan och för personer med svaga språkkunskaper. Det utbildningspolitiska programmet är ett starkt dokument med viktigt innehåll. Vi måste se till att programmet inte blir en hyllvärmare. Detta är ett vallöfte från min sida.
Landskapsregeringen har noterat att det nuvarande regelverket för prövningsförfarandet har brister och avser att göra justeringar i anvisningarna inför en ny ansökningsomgång och att radikala förändringar i antagningssystemet kräver en noggrannare analys och genomgång. Helt klart att detta måste göras omgående. Vi har som tradition att se till både öst och väst för lösningar. Jag är övertygad att ett sådant arbete inte kan ta flera år att genomföra.
Åland har egen behörighet inom utbildningssektorn. Vi har alla möjligheter att skapa världens bästa skola. En lösning på längre sikt kunde vara att göra gymnasieutbildningen obligatorisk på Åland. Då skulle politiker, tjänstemän och lärare vara tvungna att samarbeta intensivare för att garantera att alla åländska ungdomar får en trygg start in i vuxenlivet.

Ålandstidningen