En majoritet av ålänningarna är för en kommunstruktur och känslan är att fler och fler ser det ohållbara och onödiga i att upprätthålla 16 kommuner. Det viktiga för ålänningarna är inte en kommungräns. Det viktiga är god barndagvård, skola, omsorg och en förvaltning med många och goda kompetenser. Ett arbete att gå till, tillgängliga och varierade fritidssysselsättningar. Att skattepengen används där den gör mest nytta, det vill säga ute i verksamheterna och inte till onödig byråkrati. Ålänningarna inser att omvärlden utvecklas med eller utan oss och att Åland går en ljusare framtid till mötes genom att vara en del av den utvecklingen. Fördelen med färre kommuner är ekonomisk, men det handlar lika mycket om att skapa valfrihet, rättssäkerhet, trygghet och att lyfta Åland.
När en kommuns ekonomi försämras tvingas den dra ned på den service som inte är lagstadgad, till exempel fritidsverksamhet och näringslivsprojekt. Även det lagstadgade dras ned till ett minimum. Bra för ålänningen? Är lösningen ett ökat stöd via landskapsandelar där landskapsregeringen i slutändan står inför faktum att behöva låna till sin drift? Naturligtvis inte.
Att dela landskapsandelarna per invånare med skatteintäkterna per invånare ger ett intressant förhållande (kvot). Nyckeltalen som finns i ÅSUB:s årsbok 2015 ger att kvoten är 50 % eller högre för 11 kommuner. För 8 av kommunerna är kvoten 70 % eller högre.
För ett par kommuner är landskapsandelen avsevärt högre än skatteintäkterna. Alltså har endast 5 kommuner ett förhållande där skatteintäkterna är mer än dubbelt större än landskapsandelarna. Lägger man till den demografiska utvecklingen och försörjningskvoten säger det sig själv att något måste göras. Allt färre ska försörja allt fler. Det är verkligheten och går inte att vifta bort eller blunda för. Därför är det ytterst viktigt att även lyssna på det tydliga önskemål som det åländska näringslivet med jämna mellanrum för fram. Ett Åland med färre kommuner. Vi ska inte lägga onödiga skatteresurser på att konkurrera internt. Konkurrensen från vår omvärld räcker gott och väl. Vi måste höja Ålands attraktionskraft, vi måste locka till ökad inflyttning genom att erbjuda en intressant arbetsmarknad.
Vi måste förbättra miljön där företag vill verka och utvecklas. Färre kommuner höjer av en mängd orsaker konkurrenskraften för våra åländska företag. Viktigt, för det är ett välmående näringsliv och sunda verksamhetsförutsättningar som är grunden till vår välfärd och sysselsättning. Med färre kommuner får vi ett samhälle där våra gemensamma resurser kan användas mer produktivt och få ett mer välmående näringsliv. Där till exempel Salteriets schnitzlar på Sottunga är minst lika goda och stora som i dag, men där efterfrågan, säsong och möjlighet att förtjäna pengar troligtvis är längre och större.
Det finns ännu några politiker som väljer att se farhågorna i stället för utveckling och möjligheter med färre kommuner. Röstdeltagandet har tendens att öka vid en kommunstruktur och spektrat av kommunpolitiker att rösta på blir större och mer varierat. Bra för närdemokratin, mindre bra för den enskilde kommunpolitikern som inte får tillräckligt väljarstöd. Här finns dock snabb tröst i och med att föreningar, byalag och övrigt lever kvar starkare än någonsin och gör att alla kan vara med och arbeta för just sin del av Åland.
John Holmberg
Liberal lagtingsledamot

Ålandstidningen