Lovis Nilsson är född i Uppsala i Sverige. När hon var sju år flyttade familjen till Åland.

– Jag gick i skola i Ytternäs, Övernäs och sedan Ålands lyceum.

Vad hade du för yrkesplaner när du var liten?

– Jag skulle bli skådespelare. Men det vill väl nästan alla bli när man är liten.

Nu när Lovis Nilsson blivit äldre har hon planer på att bli barnmorska.

– Jag tänker studera i Uppsala eftersom jag känner till stan och jag vet att det är en bra studiestad.

Hon går i tredje klass på Ålands lyceum och har redan skrivit svenska och matematik. I vår ska hon skriva historia, spanska och engelska.

Efter att Lovis Nilsson tagit studenten har hon planer på att åka till Spanien för att plugga spanska.

– Vi var i Madrid på utbyte med vår spanskaklass en vecka och det tyckte jag var väldigt roligt. Därför skulle det vara trevligt att lära sig mer spanska.

Varför spanska?

– Jag har en väldigt bra spanskalärare som inspirerat mig. Jag har också intresserad av språk.

Förutom studierna på lusse sjunger Lovis Nilsson på Ålands musikinstitut sedan flera år tillbaka.

– Jag började med att spela piano men flyttade över till sång. Nu sjunger jag där en gång i veckan. Jag tycker också om att spela piano men att sjunga är roligare. Jag hade en kompis som också gick i musikinstitutet och vi sjöng mycket tillsammans.

Vad sjunger du helst?

– Det är främst min lärare Elisabeth som väljer sånger. Hon vet vad som passar mig och min röst.

Om du fick välja någon sång som du skulle uppträda med, vilken skulle det bli?

– ”En morgon i advent”. Den är fin och den skulle jag kunna tänka mig att sjunga solo. Jag tycker om att sjunga på svenska.

Simlärare för unga

På fritiden är Lovis Nilsson simledare för en grupp unga simmare.

– Efter höstlovet börja vi igen. Jag har själv tävlingssimmat när jag var liten. Men jag har aldrig varit tävlingsinriktat. Jag gjorde det för att ha roligt. Jag slutade när min bästa kompis, som också simmade, flyttade härifrån. Jag tyckte inte att det var lika roligt längre.

När Lovis Nilsson gick i nian bestämde hon sig för att bli simlärare i Ålands simförening.

– Jag tycker om att jobba med barn. Jag är också ungdomsledare inom kyrkan och jag har hängt på Lemböte väldigt mycket. Eftersom jag tycker om barn så tänker jag att barnmorska ska passa mig.

Lovis Nilsson är en av de sju kandidaterna i årets luciagrupp. Hon tycker att det känns bra och mysigt att få vara med.

– Jag känner alla litegrann. Alla är duktiga så det kommer att bli bra.

Hur var uttagningen?

– Jag är inte speciellt nervös av mig så jag tyckte att det var okej. Vi blev så väl omhändertagna. Jag blev ändå väldigt glad att jag kom med i gruppen.

Vad ser du fram emot?

– Att få sjunga och uppträda med de andra. För mig är inte det viktigaste att bli lucia. Att vara en i gruppen räcker för mig.

Hur kommer det att kännas på luciadagen?

– Det kommer att vara både spännande och mysigt.

Vad kommer att vara jobbigast?

– Att lära sig alla låtar. Jag kände inte igen någon av dem när vi fick pappren. Men jag är inte nervös för det eftersom jag sjungit tidigare.

Ett gott ändamål

Inom Lovis Nilssons familj har man inte några speciella luciatraditioner.

– Mamma brukar baka lussekatter, naturligtvis med saffran, och så går vi och ser på luciatåget.

Hon tycker att lucia är en fin tradition, speciellt när det är mörkt och kallt på vinterhalvåret.

– Jag tror det är viktigt att man kan sprida lite värme och ljus i mörkret. Att pengarna som kommer in dessutom går till ett gott ändamål anser jag att är viktigt. Jag ser fram emot kampanjstarten och konserterna och att vi får åka runt och lussa för både ung och gammal.

Vad har du för tankar om framtiden?

– Jag skulle gärna resa och plugga språk innan jag börjar plugga på universitetet. Jag vill gärna ha familj och barn i framtiden men det känns ganska långt borta just nu. Jag är inte en person som har behov att göra karriär. Jag är nöjd med det jag har och känner mig tacksam för det, säger Lovis Nilsson.