Den här typen av satsningar blir alltid dyrare än man räknat med. För att motverka detta är det viktigt att få till någon sorts anbudskonkurrens och att man inte bara lägger ut uppdraget på ett förutbestämt bolag, säger han.
Mats Nilsson, elmarknadsanalytiker och docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola, säger att förslaget verkar genomarbetat.
Vid första anblicken tycker jag att det ser ganska generöst ut och borde locka investerare. Man har tänkt både på konstruktionsrisken och det här med att det är långa ledtider och tar lång tid att bygga ny kärnkraft.
"Minimera risken"
Utredaren Mats Dillén presenterade ett förslag som även innebär en risk- och vinstdelningsmekanism, som går ut på att om det går bra för kärnkraftsbolaget får det sämre villkor av staten, och tvärtom.
Det visar att de i någon bemärkelse har försökt att minimera risken att vi – och då menar jag skattebetalarna – bara fortsätter att pumpa in pengar samtidigt som det går alldeles för för bra för företagen, säger Mats Nilsson.
Thomas Tangerås arbetar vid IFN, Institutet för näringslivsforskning, och forskar på elmarknader. Han anser att den presenterade vinstdelningsmekanismen fortfarande är väldigt abstrakt.
Det kan uppstå en situation där företagen får väldigt höga vinster på grund av att de bedriver sin verksamhet väldigt effektivt till låga kostnader. De kan då bestraffas för detta genom att de måste betala en högre ränta på sina statliga lån. Där ligger en inneboende konflikt mellan önskad kostnadseffektivitet och att företagen inte ska göra övervinster.
Dyrare i början
Tangerås säger vidare att han blev förvånad att utredare Mats Dillén redan nu kunde presentera så specifikt detaljerade siffror.
Bland annat föreslår man ett prissäkringsavtal. Det innebär att kärnkraftsbolaget ges ett förutbestämt pris på elen under 40 år med 80 öre per kilowattimme. Staten ska dessutom låna ut 75 procent av byggkostnaden, medan 25 procent ska vara ägarkapital.
Det finns dessutom en viss risk att de här kostnaderna trollas bort i statsbudgeten och att det inte blir transparent vad man egentligen betalar för satsningen. Så på det sättet vore det bättre om man finansierade det via elräkningen.
Mats Nilsson säger att man får räkna med att projektet blir dyrt i början, men billigare ju fler reaktorer som byggs.
Den första reaktorn kommer tyvärr att bli dyr, eftersom vi inte har byggt någon på så länge i Sverige. Jag vet inte om de har tagit med det i beräkningarna. att det första företaget som bygger kommer att stå med pilotprojektsrisken, säger han.
