C-ledaren Annika Saarikko (bilden) har all anledning att vara nöjd med valresultatet medan Riikka Purra och hennes sannfinländare har en hel del att fundera på inför riksdagsvalet i nästa år.
Foto: Finlands riksdag
Foto:

Bild

Valet som troligen räddade regeringen

Välfärdsområdesvalet i Finland på söndagen räddade sannolikt regeringen Sanna Marin. Regeringskumpanen Centern blev valets stora vinnare och behöver därför knappast göra några större utspel, eller lämna regeringen, inför riksdagsvalet nästa år. Men färre än hälften av de röstberättigade orkade ta sig till valurnorna.

Söndagens välfärdsområdesval var det första någonsin och därmed historiskt. Från och med den 1 januari 2023 ska 21 nya områden ta hand om social- och hälsovården samt räddningsväsendet i Finland. Helsingfors deltog inte i valet, där är det stadsfullmäktige som också framöver beslutar. Inte heller Åland deltog i valet, vi har vårt eget ÅHS och KST.

Samlingspartiet blev störst i välfärdsområdesvalet med 21,6 procent av de avgivna rösterna, tätt följt av Socialdemokraterna (SDP) med 19,3 och Centern med 19,2 procent. Sett till antalet mandat i de 21 fullmäktigena är Centern störst med 297 mandat mot 289 för Samlingspartiet och 275 för SDP.
I och med valresultatet har Finland åter tre stora partier: Samlingspartiet, SDP och Centern. Centern ökade med 2,4 procentenheter jämfört med kommunalvalet 2021 och med hela 3,8 procentenheter jämfört med riksdagsvalet 2019. Den nya partiledaren Annika Saarikko hade därför lätt att le stort under valkvällen. Och, som professor Åsa von Schoultz konstaterar, Centern blir genom sitt goda valresultat tryggare i sin position i landets regering. von Schoultz spår därför en mer stabil politisk vår.
För Åland är det, sett till helheten, bra om den nuvarande regeringen sitter kvar. Trots att det funnits och finns gnissel mellan Mariehamn och Helsingfors är det liggande regeringsprogrammet bättre för Åland än motsvarande program varit på länge.

Sannfinländarna gör ett dåligt val och får bara 11,1 procent av rösterna. Det är minus fyra procentenheter jämfört med kommunalvalet i fjol och hela 7,2 procentenheter back jämfört med senaste riksdagsval. Kanske håller luften på att gå ur de populistiska partierna? Sverigedemokraterna backar i undersökningarna, i Frankrike hade Marine Le Pens högerextrema Nationell samling rejäl motgång i regionalvalen i fjol och i Danmark backade invandrarkritiska Dansk folkeparti stort i kommunalvalet.

Sannfinländarnas partiledare Riikka Purra förklarar tillbakagången med att partiets väljare inte aktiverat sig och att temat inte tilltalat partiets väljare. Så kan det förstås vara, för många andra är ändå vård och omsorg bland de viktigaste, till och med de allra viktigaste, frågorna.
Också De gröna gör ett svagt val och får bara 7,4 procent av rösterna. En orsak är säkert att Helsingfors, där De gröna är starka, inte deltog i valet. Kanske måste regeringspartiet De gröna nu profilera sig, till exempel i klimatfrågan, som ju står partiets anhängare nära.

För Svenska folkpartiet (SFP) blev välfärdsvalet en framgång. Partiet samlade 4,9 procent av rösterna, en uppgång jämfört med både kommunalvalet och riksdagsvalet. I Österbottens välfärdsområde, som sträcker sig från Larsmo i norr till Kristinestad i söder, får SFP egen majoritet i välfärdsfullmäktige med 33 av de totalt 59 mandaten.

I Västa Nylands välfärdsområde (från Esbo i öster till Hangö i väster) med nästan en halv miljon invånare blir SFP tredje störst. I Östra Nyland lägger SFP vantarna på 20 av de 59 mandaten och i Vanda-Kervo blir Ålandsbördiga Vandabon Patrik Karlsson den ena av två SFP-ledamöter i välfärdsfullmäktige.
I Egentliga Finlands välfärdsområde tar SFP fem platser i fullmäktige. Av de 79 i fullmäktige kommer fyra från Pargas. En av de invalda är Vänsterförbundets Nina Söderlund från Pargas/Nagu, projektkoordinator för S:t Olof pilgrimsled från Åbo, över Åland till Grisslehamn och vidare mot Trondheim.

Valdeltagandet stannade på blygsamma 47,5 procent, alltså inte ens hälften av de röstberättigade tog sig till valurnorna. Det låga valdeltagandet riskerar hela välfärdsområdesprojektets legitimitet. Valdeltagandet blev ändå bättre än väntat. Coronapandemin har gjort det svårt för kandidaterna att möta sina väljare, kampanjtiden har varit kort och valet hölls kort efter julen. Frågan är också om inte finländarna börjar bli valtrötta, valen duggar nämligen tätt. 2021 var det kommunalval, i år välfärdsval, nästa år riksdagsval, 2024 både president- och EU-val. Därför har man bestämt att slå ihop nästa välfärdsområdesval med kommunalvalet – som hålls 2025.

53 procent av de invalda är kvinnor, 47 procent män. Mycket bra att kvinnorna är i majoritet inom områden, vård och omsorg, som traditionellt stått dem nära.

Kerstin Österman

tel: 26 026

Hittat fel i texten? Skriv till oss