Den som tror att Elon Musk kommer att låta ordet vara helt fritt på Twitter lär antagligen bli besviken. Men förhoppningsvis vill han jobba för en verklighet där ordet är så fritt som möjligt.
Foto: iStock
Foto:

Bild

Det finns en verklighet där ordet är så fritt som möjligt

Teslamiljardären Elon Musks uppköp av Twitter kastar nytt ljus på frågan om yttrandefrihet på sociala medier. Hans ambition att skapa en plattform där ordet är fritt är god, men sannolikt är den också orealistisk.

Elon Musk har på senare år gjort sig känd som något av en memelord på sociala medier. Hans framfart, sällan med någon form av etikett, har många gånger skapat rubriker – som förra veckan när han publicerade en bild på Bill Gates och jämförde honom med en emoji på en gravid man. Han har också kallat en av sina Twitterfiender för pedofil, och många gånger har hans tweets, helt i strid med principen om att marknaden behöver pålitlig information för att fungera, skickat både Teslaaktien och kryptovalutor på kursrallyn.
På många sätt har Elon Musk varit en frisk fläkt i dagens samhälle, där vad var och en får säga och göra alltmer regleras av både regelverk och andras tyckande. Det har gjort honom till en förebild i många kretsar som nu hyllar honom för att genom uppköpet ”ta tillbaka Twitter från Wall Street”.

Det kanske han gör. Men affären kommer också med många frågor. Enligt experter är uppköpet svårt att förklara ur ett investerarperspektiv. Samtidigt har Elon Musk själv sagt att han inte har något ekonomiskt intresse i affären. För honom handlar det om total yttrandefrihet och transparens.

Men oavsett vem som leder ett företag i den storleken behöver verksamheten åtminstone på sikt bära sig själv. Det finns inga ideologiska utopier och Twitter och Elon Musk kommer att ha cirka en miljard dollar i lån som förfaller varje år, samtidigt som verksamheten 2022 väntas generera en omsättning på 1,43 miljarder dollar.

Det finns lite att göra med andra ord, men Elon Musk har ändå fått flera banker att plocka fram sina checkhäften.

Det senaste dygnet har de ekonomiska funderingarna emellertid fått stå i skuggan av diskussionen om yttrandefrihet. Det är med en ideologisk syn på det fria ordet, där var och en har rätt att säga precis vad de vill, som Elon Musk blir Twitters ledare. Efter flera år av innehållsåtstramning och nedstängda konton ska Twitter nu bli öppet och inkluderande igen. Yttrandefriheten står främst.

Visionen ska Elon Musk bland annat åstadkomma genom att göra Twitters kod, inklusive algoritmer, öppen för alla. Han vill också besegra spambots genom användarautentisering, vilket är ett bra förslag som antagligen bidrar till mindre hat från anonyma konton, och i stället för att stänga ner konton vill han använda sig av timeouts.

Åtgärderna som sådana är positiva och tanken om absolut yttrandefrihet är god. Men det är en tanke som tyvärr inte är särskilt realistisk.

I takt med att de etablerade sociala medierna på senare år blivit allt mer restriktiva i vad som tillåts har flera alternativ som sagt sig stå för det fria ordet dykt upp, men inget har slagit igenom. Det kanske tydligaste exemplet är Truth Social som USA:s förre president Donald Trump själv startade efter att han blivit avstängd från Twitter.
Att gå samma väg och öppna upp för hat och desinformation hade antagligen bara spelat andra sociala medie-plattformar i händerna och fått annonsörer att dra sig ur.
Elon Musk måste dessutom förhålla sig till alltmer reglerande lagstiftning. EU kom nyligen överens om en ny lag om digitala tjänster som tvingar sociala medier att övervaka sina flöden ännu hårdare.
Samtidigt kan man fråga sig vad som händer när hans syn på yttrandefrihet krockar med andra intressen? Vad väger tyngst när tillväxt och intäkter ligger i den ena vågskålen och en principiell hållning om att vem som helst ska kunna säga precis vad som helst ligger i den andra?

Det finns tyvärr för dåliga förutsättningar för yttrandefriheten att fungera på det sätt den är avsedd att fungera i dagens digitaliserade värld. När tunga intressen drar åt olika håll blir vi användare, ovetande och påverkade, stora förlorare i kulisserna.

Alternativet, att en klick personer och tech-företag har nästan total makt över vad vi användare får säga och tycka är i teorin ett ännu sämre alternativ. Men i praktiken är det det bästa alternativet att utgå ifrån när vi sätter spelreglerna.

Huruvida spelreglerna i dag är satta på bästa sätt är en annan fråga. Det finns mycket som ger sken av att de inte är det. Som att Donald Trump stängs av från Twitter samtidigt som rysk krigspropaganda ges fri spridning. Svenska myndigheters beslut att stoppa koranbränning är ett annat exempel på hur en av våra viktigaste rättigheter begränsas – och ännu större blir problemet när reglerna inte är konsekventa och rättvisa.

Visionen om ett helt fritt ord är god men orealistisk. Det finns inte förutsättningar för absolut yttrandefrihet i någon ideologisk utopi och det är också Elon Musk alldeles för smart för att inte förstå, även fast han många gånger framstått som ett okontrollerat nättroll.

Däremot vet han att det finns jobb att göra för en verklighet där ordet är så fritt som möjligt.

Kevin Eriksson

Hittat fel i texten? Skriv till oss