Antalet demokratier i världen minskar medan antalet länder som går mot ett auktoritärt styre eller hybridstyre är dubbelt så många som de som går mot demokrati. Det visar en färsk rapport från Sverigebaserade Institute för Democracy and Electoral Assistance (IDEA) som mätt hur demokratin mådde i 170 länder år 2021 (Hbl 15.9 2022).
Minimikravet att klassas som en demokrati är att fria val tillåts och att oppositionen har en realistisk chans att ta makten. Annat som mäts är bland annat hur partierna kan fungera liksom tillståndet för mänskliga rättigheter, rättssystemet, pressfriheten och förekomsten av korruption. Demokratier på tillbakagång är bland andra Ungern och Turkiet medan Rysslands krig i Ukraina är det mest flagranta exemplet på hur en auktoritär regim försöker kuva demokratin i en suverän stat, säger IDEA:s generalsekreterare till Hbl.
Andra sysslar också med att mäta demokratin i världen. Enligt den brittiska affärstidningen The Economist har antalet fullvärdiga demokratier i världen sjunkit från 28 år 2006 till 21 år 2021. Alla nordiska länder och några till i Europa klassas som fullvärdiga demokratier enligt det demokratiindex som tidningen opererar med. Demokratiindexet bygger på bland annat fria och rättvisa allmänna val, medborgerliga rättigheter, pressfrihet, fungerande maktdelning och medborgarnas politiska deltagande. En majoritet av EU-länderna klassas av The Economist som demokratier med anmärkning. Bulgarien, Ungern och Rumänien ligger i botten.
EU-landet Ungern ligger risigt till, också enligt amerikanska Freedom House som mätt vilka europeiska länder som är fria, delvis fria och inte fria. Ryssland, Belarus, Turkiet och Azerbajdzjan är inte fria medan Ungern räknas till de delvis fria. Ungern har under premiärminister Viktor Orbán avvecklat demokratiska institutioner i landet, tagit kontroll över medierna och inskränker minoriteternas rättigheter. EU hotar med att dra in 70 procent av stödet till Ungern om inte landet går i en mer demokratisk riktning, svar vill man ha inom november.
De nordiska länderna ligger i topp när demokrati och frihet mäts. Är allting då frid och fröjd hos oss? Knappast, inte när hot, och till och med dödshot, riktas mot politiker. Det kanske mest kända är de dödshot som riktats mot den avgående Centerledaren Annie Lööf i Sverige. Under Almedalsveckan i Visby i somras var hon den tilltänkta måltavlan, i stället var det Ing-Marie Wieselgren som höggs ihjäl på öppen gata. I september kom ett handskrivet brev till C-partidistriket i Jönköpings län med ett nytt dödshot mot Annie Lööf.
Det är naturligtvis fullständigt oacceptabelt i en nordisk demokrati att komma med dödshot, hur mycket åsikterna än skiljer sig. På sociala medier har tonen hårdnat betydligt. En rapport från Natos strategiska kommunikationscentrum i fjol visar att särskilt de kvinnliga ministrarna i Finlands regering utsätts för hat och misstänkliggöranden. Rapportens slutsats är att en sådan utveckling är ett hot mot demokratin.
Åland är inte heller förskonat. En tjänsteman vid landskapsregeringen mordhotades i fjol efter att ha informerat om flyktingmottagande i kommunerna. Nina Fellman (S) fick som kansliminister ta emot flera hot- och hatmeddelanden, också dödshot. Hot- och hatmeddelandena är förstås ägnade att trycka ner, tysta och skrämma den som utsätts, alltså ett hot mot yttrandefriheten och demokratin.
Mycket välkommet är därför att Nobels fredspris i år uppmärksammar kampen för demokrati, mänskliga rättigheter och fredlig samexistens. Tre mottagare får dela på fredspriset, den fängslade människorättsadvokaten Ales Bjaljatski från Belarus, den ryska medborgarrättsorganisationen Memorial och ukrainska Center for Civil Liberties.
Kerstin Österman
tel: 26 026
