Foto:

Även de mest begåvade kan vara i behov av hjälp i skolan

Behovet av skolpsykologer blir större när allt fler unga står inför inlärningssvårigheter och psykisk ohälsa. Den nya, för hela Åland gemensamma, organisationen för skolpsykologer står därför inför ett viktigt uppdrag. Samtidigt behöver en mer resursstark organisation fokusera mer på stickspår som högbegåvade elever.

”In a mad world only the mad are sane”. Citatet är den japanska regissörens Akiro Kurisawas och kan till svenska fritt översättas att bara de galna är förnuftiga i en galen värld.

Orden kan tolkas på flera sätt. Men de sätter fingret på att världen kan uppfattas olika. Är det alla som skapat den värld vi lever i som är galna, och de som anses galna som är förnuftiga? Eller är det tvärtom?

Klart är åtminstone att dessa funderingar rotar sig allt djupare i människor. Det framgår med all tydlighet i alla undersökningar som görs. Människor mår bara sämre – särskilt unga – trots att välfärden i övrigt i många år pekat åt andra hållet. En utveckling som åtminstone delvis kan tillskrivas ett föränderligt samhälle.

Exemplen på framstående eller högfunktionerande individer som blivit ”galna” är många. Ett av de kanske tydligaste är den amerikanska schackspelaren Bobby Fischer som efter VM-segern mot Boris Spassky i Reykjavik, Island 1972 blev just galen.

För Fischer blev kontrasten mellan ett inkonsekvent samhälle och den uppenbara logiken på schackbrädet för stor.

Att särbegåvade tänker annorlunda är något man inom skolan de senaste åren blivit alltmer medvetna om. Sedan 2016 finns i Mariehamn en handlingsplan för högt begåvade elever.

Motsvarande planer har sedan tidigare länge funnits för elever med inlärningssvårigheter – och det är fortsättningsvis i den ändan skyddsnätet är som starkast. Men på lång sikt betyder inte att ha lätt för något per automatik att slutresultatet blir bättre än om man har svårt för något. Kanske snarare tvärtom.

Skolan måste fyllas med meningsfulla och stimulerande uppgifter – för alla. Den som har det lätt kan inte bara avfärdas som begåvad, utan måste ställas inför större utmaningar.

Till den delen har det hänt en del under de senaste tio åren. Handlingsplanen som antogs 2016 antyder att man i dag är mer medvetna. I dag kan den individuella svårighetsgraden anpassas och accelereras snabbare. Högpresterande elever utmanas.

Men det finns en betydande skillnad på högpresterande och högbegåvade elever. I det senare fallet utmärker sig inte eleven nödvändigtvis med goda resultat i skolan. Det kan snarare handla om koncentrationssvårigheter och ifrågasättande av regler och auktoriteter.

För 15 år sedan avfärdades en högbegåvad elev med sådana drag som slarvig, nonchalant och respektlös. Eleven uppmanades rycka upp sig och ”tänka om” – att inställa sig enligt samma normer som alla andra.

Lyckligtvis finns i dag en större förståelse. I Mariehamns handlingsplan för högt begåvade elever nämns båda personligheter.

Utmaningen landar snarare i hur högt begåvade elever ska upptäckas. En högpresterande elev är lätt att upptäcka medan en begåvad elev kan uppfattas som slarvig eller obrydd.

För att hitta dessa krävs det kartläggningar och utvärderingar. Resurser. Något vi på Åland inte direkt varit bortskämda med under de senaste 20 åren.

Att man nu går in för en för hela Åland gemensam organisation för skolpsykologer är därför välkommet. Förhoppningsvis ska den nya organisationen göra att vi får fler skolpsykologer på Åland. En effektivare organisation som kan göra mer och bättre.

”Hanteringen” av högbegåvade elever är inte heller helt enkel. En högpresterande elev nöjer sig kanske med svårare uppgifter, medan en högbegåvad elev i större utsträckning behöver få utlopp för sina egna funderingar. Stimulansen kan vara både problemlösningsinriktad och filosofisk. Och även i det skedet kräver dessa därför mer resurser.

Behovet av skolpsykologer har länge ökat och fortsätter att öka. Antalet elever med inlärningssvårigheter blir fler och unga mår sämre – vilket ger ringeffekter i skolan. Den nya, förhoppningsvis snart sex skolpsykologer starka organisationen, har därför ett viktigt uppdrag framför sig. Och med starkare resurser finns det också all anledning att fokusera mer på stickspår som högbegåvade elever.

Annars riskerar vi gå miste om potentialen hos de mest begåvade i vårt samhälle – eller de blir galna i alla våra andras värld.

Hittat fel i texten? Skriv till oss