Under rubriken ”Handling krävs för att känna klimathopp” skriver Nina Fellman (S), Camilla Gunell (S) och Jessy Eckerman (S): ”Varför inte ha den vegetariska maten som utgångspunkt i offentliga kök.” Det ger ”klimathopp”.
Det gäller även skolköken? I England har barnen mardrömmar om klimatet. Att påminna barnen om ”klimatkrisen” genom påtvingad vegetarisk mat lär inte göra saken bättre. Vi har ingen klimatkris.
I lagtinget sa jag: ”Vi måste också förskona våra ungdomar från en del av den psykiska ohälsan genom att slopa mantrat om klimatkrisen... ” Men sossarna har som vanligt annan åsikt och tvingar även andra att leva efter sin klimatreligion.
Jag undrar varför skolorna bara serverar fisk en gång i veckan.
Sen kommer S-S-S med den vanliga klyschan om kött att det ska vara ”bra och lokalt producerat. Inte billigt importerat kött producerat under usla förhållanden för djuren”.
Vi må ha stränga djurlagar, men efter en del resor, så håller jag inte med om att djuren på annat håll a priori skulle ha ”usla förhållanden”. Förr tyckte jag synd om de franska ”kossorna” som inte får uppleva ”kosläpp”. Numera även de portugisiska. Då sossarna brukar ha svårt att förstå mina metaforer eller skämt så kan jag säga att deras kossor tas inte in till vintern och kan därför inte släppas ut igen...
Inte nog med det. ”Kossorna” i Portugal ”tvingas” dessutom att gå och beta sin egen mat. Det är sällan någon maskin som ”betar” åt dem. Kanske stadssossarna anser att det är mera ”klimatsmart” att någon maskin ”betar” åt djuren?
Ser att S-S-S igen motsätter sig förslaget att inköpa en begagnad färja från Norge för fyra miljoner i stället för att köpa en ny, möjligen koldioxidfri, för 30 miljoner.
Ni kan uppmana folk med pengar att köpa elbilar –resten får väl åka buss när ni förbjudit bensinbilar –men i det offentliga så måste vi hålla i pengarna.
Ni skriver: ”I Norge där man nu övergår till fossilfria trafiksystem, säljer man bort gamla fartyg, vilket visar på en hög ambitionsnivå i omställningstakten. Vi anser att Åland borde ligga i framkant i omställningen och inte bli en second hand-marknad för fartyg som fortsatt är beroende av fossila drivmedel.”
Från Åländsk demokrati anser vi att vi inte kan mäta oss med Norge och deras oljefonder. Vi får vara nöjda med att köpa deras begagnade, som ändå är mer miljövänliga än de vi har.
Även om vi kunde påverka klimatet, så är Ålands andel så mikroskopisk att det vi märker är mindre pengar i vår sinande kassa.
Kina och Indien får göra som de vill. Ryssland och Brasilien gör ändå som de vill. I Sydafrika färdigställs världens fjärde största kolkraftverk. Hur mycket koldioxid producerar det i jämförelse med Åland? Kan Jan Grönstrand hjälpa mig?
Nina Fellman (S) har lämnat in denna skriftliga fråga: ”Avser landskapsregeringen införa ett system för att klimatkompensera tjänsteresor ...?”
Systemet med avlatspengar är inte nytt. Det användes inom den katolska kyrkan för att ”försäkra” betalaren om en bättre framtid och mottagaren skulle ”garantera” detta.
Om betalarna fick det bättre vet jag inte, men jag har själv besökt Peterskyrkan i Vatikanstaten och sett att mottagaren nådde sitt syfte. Enligt legenden besökte Martin Luther det pågående bygget varefter han for hem och sökte upp en hammare. Resten är historia.
Vart dagens ”avlatspengar” går vet jag inte. Knappast påverkas klimatet, men landskapets kassa blir mindre och mindre.
Låt oss satsa våra slantar på miljön i stället. Där kan Åland göra skillnad.
Vi slutar att tala om ”klimatkris” och satsar på miljöproblemen i stället.
Stephan Toivonen
Åländsk demokrati
