Foto:

Den mindre gloriösa sidan

Jag undrar ganska ofta hur andra människor får sina arbetsbord att se så prydliga ut? Undrandet ger många tänkbara förklaringar. En del beror helt säkert på att vi är olika, att vi minns och kommer ihåg på olika sätt, att vi organiserar kunskap i våra huvuden på olika sätt. Och att en del av oss är mera ordentliga än andra.

Det må vara hur det är med den saken, men mina skrivbord har alltid sett ganska kaotiska ut. Min förklaring på den punkten är att kunskap redan i och för sig är kaotisk. Det finns alltså ingen ordning i kunskap, ingen ordning i den meningen som räkneord från 0 till 100 ger en bild av. Kunskap är inte linjärt organiserat.

Jag läste i förrgår en jätteintressant artikel om Martin Luthers skrift om kyrkans babyloniska fångenskap. Skriften är ganska exakt 501 år gammal och den är–åtminstone enligt artikelskribenten–på sätt och vis kvintessensen av skillnaden mellan ett hierarkiskt system och ett system som öppnar sig för olika tolkningar.

Det är ingenting som enbart handlar om en påstridig munk någon gång kring 1520. Det är i högsta grad en beskrivning av världen vi lever i. Öppna system kan vara lite bångstyriga just för att de är öppna. Det är egentligen styrkan i dem, eftersom bångstyrigheten ger upphov till friktion och friktionen tvingar fram nya vägar. Det är som rinnande vatten.

Lite på samma sätt är det med mitt skrivbord–för att inte tala om matbordet i min Bryssellägenhet. Det rinner tusentals idéer genom datorn och skrivbordet. För en del saker behöver jag rita upp en illustration, för andra räcker det med en artikel eller en bild ur en artikel.

Jag använde en bild för att för kommissionens tjänstemän förklara var jag tror att det finns en felbedömning i deras förslag. Jag vet inte om de köpte min förklaring, men de insåg i varje fall vilken information jag var ute efter. Det är redan ett steg framåt. Därför finns också Internationella energirådets World Energy Outlook på skrivbordet. Vi måste nämligen också förstå hur olika energiformer kan och kommer att ersätta varandra på vägen mot allt mindre CO2-utsläpp. Den är inte heller en lineär utveckling.

Och det finns en liten koppling till Luther. Vi befinner oss nämligen i de hårda energistrukturernas babyloniska fångenskap. De är slutna system, som inte riktigt håller särskilt bra för förändringar.

Det är just det här jag menar med att kunskap är kaotiskt. Den innehåller överraskande, oväntade och ännu inte upptäckta förbindelser till olika delområden. Det är det som sedan kan kallas för en innovation.

Men ibland är det lite tungt att titta på sitt överbelamrade bord. Men där någonstans finns lösningarna. Det gäller bara att hitta dem. Fast med hjälp av Martin Luther.

Skribenten är ledamot av Europaparlamentet

Renew Europe/SFP

Hittat fel i texten? Skriv till oss