Återigen är algblomningen fullt igång. Simmare riskerar hälsan, barnen blir sjuka och hundarna blir förgiftade. Kan vi ingenting göra? Trots decenniers vetskap och prat mår Östersjön i dag sämre.
Men nu finns det en chans. Ett förslag till en ny åländsk vattenlag behandlas av en arbetsgrupp av politiker i lagtinget. Nu krävs tuffa beslut till kraftiga åtgärder, annars flyttas problemet igen bortom decennier och våra barn får ta ansvaret.
På Åland är de största källorna till utsläppen av gödningsämnen till havet, med algblomningar som följd, i storleksordning: jordbruket, fiskodlingen och enskilda avlopp.
I stället för tandlösa åtgärdsförslag och ökad byråkrati ska den nya vattenlagen komma med tillräckligt kraftiga åtgärder. Alla dikeslag med dikessystem som mynnar i vattendrag ska installera våtmarker vid mynningen, alternativt motsvarande reningsprocesser, till exempel gipsspärr. Vid behov ska de, och även andra dikessystem, förses med fosforfällor.
Alla nyinstallationer kräver tillstånd och existerande dikessystem ska få en övergångsperiod, exempelvis på fem år. Fiskodlingar i havet har i vissa håll bedömts som miljöförstörande verksamhet och förbjudits. Detta kan man tillämpa även på Åland så att inga nya eller utökade tillstånd beviljas och att befintliga odlingar avvecklas inom en viss period, exempelvis fem år.
Tillstånd till och tillsyn av enskilda avlopp flyttades från Hälsoinspektionen till kommunerna i samband med förnyade krav för effektivare reningsprocesser. Detta har inte fungerat tillfredsställande. Kommunerna fokuserar mest på inflyttningen och miljön prioriteras inte.
Tillståndet och tillsynen ska flyttas tillbaka, till expertisen ÅMHM. Än finns det hopp om ett friskt Östersjön, men tiden håller på att ta slut.
Rauli Lehtinen (HI)
